onsdag 30 september 2015

Uppgiften...

är strax färdig och kan skickas in men först måste jag gå igenom då den enbart får vara 4 A4 sidor lång (kort). Inte min starka sida att skriva korta arbeten så detta är verkligen en utmaning. Jag hoppas jag får med det viktigaste i alla fall. Det är alltid pirrigt att skicka in det första arbetet i en ny kurs. Man vet liksom aldrig vad just den läraren vill ha. Jag hoppas på bra betyg även i denna kurs. Hela förra kursen låg jag på B förutom ett A och jag är så stolt. Hoppas provet gav hyfsat resultat också. Jag gjorde i alla fall mitt bästa. Under C vill jag inte ha i kurserna, som slutbetyg alltså. Jag tror absolut inte att betygen har någon betydelse för framtida jobb eller liknande så det är bara för min egen skull. Jag vill känna att jag verkligen gjorde mitt yttersta under utbildningen. Alla har olika förutsättningar vad det gäller studier och alla har olika mål. Jag gillar att ha mål, det ökar min motivation massor. Det viktiga är att sätta upp RIMLIGA mål...annars tröttnar man ganska omgående.

Idag går det lite trögt med det mesta. Näsan rinner och jag är så trött men det är bara att rycka upp sig.

Eva ringde precis så imorgon blir det jobb mellan 7-16.
Ska bli skönt och framförallt roligt. Jag gillar inte att vara ledig för många dagar på rad. Nu hoppas jag bara att det inte är flunsan som är på intågande. Min kropp behöver energi till att läka inte ta hand om snor och hosta.

Nu ska jag förbereda kvällens middag och sen hämta mina älskade ungar. Idag har jag saknat dem mer än vanligt...vissa dagar är hemska. Att mysa, gosa och kramas med barnen är bland det bästa jag vet och självklart med Patrik också. Ikväll är jag bjuden på dejt av Patrik. Plats: soffan. Underbart! Finns inget bättre ställe att dejta på anser jag.




Älskade du...den bästa i hela Världen! 
Längtar till min födelsedag, DU är bäst...

tisdag 29 september 2015

Pyspunka...

Man kan säga att efter 3,5 timmes skrivande är kroppen och hjärnan mör. Jag fick ihop 21 sidor på provet men jag kan säga att nu har luften gått ur mig helt. Börjar känna av halsen och näsan kliar. Måtte det stanna där...har inte tid att bli sjuk. 

Innan provet hade jag en liten lunchdate med Carolin & Nilla. Mycket trevligt och perfekt uppladdning inför provet. 

Nu på kvällskvisten har jag förberett morgondagens plugg och start på den nya kursen. Palliativ vård. 

Men nu är jäspningarna många så nu säger jag Natti Natti ❤️ 


måndag 28 september 2015

God Kväll alla läsare!

Som ni redan vet så har jag vigt denna dag samt kväll till skolarbete. Jag tog en liten paus på e.m när barn skulle hämtas och sen skulle ju två små pojkar köras på gympa. De älskar det verkligen. Under gympatimmen passade jag, Maria & Catrin på att ta en promenad. Skönt och komma ut i friska luften...även om jag inte kan gasa på stegen riktigt än. 

Sen for vi hem till pappan i familjen som fixat middagen. Så himla mysigt nu när vi alla kan sitta tillsammans och äta middag även på veckorna. Love IT! 

När kidsen blivit nattade var det dags för lite plugg igen...gick väl sådär. Har i alla fall läst igenom boken och har väl ganska bra koll men man vet aldrig. Haha. Det är som det är nu...bära eller brista!!! 

Imorgon väntar ett besök hos tandläkaren sen tänkte försöka hinna med lite snabbläsning innan provet. Sen har jag en liten lunchdate inplanerad. Kanske kan vi peppa varandra och få fram lite jävlaranamma inför provet. 


Nu ska jag i alla fall försöka sussa lite så hjärnan är någesenär utvilad imorgon. Wish me Luck 😊


Halleluhja!!!

Äntligen är den sista inlämningsuppgiften inskickad så nu återstår bara morgondagens prov. Så skönt att kunna avsluta denna kurs men ingen vila ingen ro, imorgon startar nästa kurs upp så bara att hålla ångan uppe. 
Nu ska det väl gå bättre att hålla flytet i alla fall. 
Jag mår bättre och smärtan trubbas av mer och mer så nu är jag snart på banan igen. 
Längtar efter att få T R Ä N A ! ! ! 

Nej ni, nu ska magen få lite lunch. 
Sen ska jag öppna boken och plugga lite inför provet imorgon innan det är dags att hämta mina älskade ungar. 



Såhär blev det med de nya köksmöblerna, snyggt va? Möblerna var som gjorda för vårat kök.


lördag 26 september 2015

God kväll! 

Hade bestämt mig för jobb idag och imorgon då tidigare erfarenheter varit att jag mått hyfsat bra efteråt samt nästintill smärtfri, men eftersom denna gång har varit helt olik de andra så kunde jag inte jobba idag och inte imorgon heller. Magen är fortfarande sisodär. Idag testade jag att ta en kort promenad, det brukar kunna få igång magen. Efter bara ca 2 km fick jag vända hemåt igen då det började ömma ordentligt i såren. Aj Aj! Tack för sällskapet i alla fall Maria ❤️ så skönt att bara få komma ut i friska luften en stund. 

Under dagen idag köpte jag även nya matsalsmöbler på Hfs köp & sälj. Passade som handen i handsken i vårat nya kök. 

(Lånad bild av försäljaren) 

Lite suddig bild men hur snygga möbler som helst och till rena fynd priset. Har kikat på dessa stolar ett gäng antal gånger men tyckt att det blir aningen dyrt när jag vill ha 6 stycken. De ligger runt 500-800kr/st. Nu fick jag bord + 6 stolar för 2000:- det kunde jag bara inte motstå och inte Patrik heller för den delen. Haha! Nu ska jag bara sälja våran kökssoffa så de nya möblerna får plats...

Ikväll har jag försökt skriva lite på sista inlämningen också men alltså när det kommer till egna fallbeskrivningar så är jag ju hopplös. Kan skriva i oändlighet. Min fantasi flödar, minst sagt. Haha. Imorgon hoppas jag kunna mejla in den. Sen blir det till att nöta kurslitteratur inför kommande prov. LIVRÄDD!!! 

Just ja...
Jag är överlycklig. Patrik har ju börjat snickra på en vedbod vilket jag tror att jag nämnt tidigare...skitbra absolut, men det bästa av allt är att han bestämt sig för att bygga en bastu i andra änden på den. Jag är så jäkla glad!!! Som jag längtat efter en bastu...ska bli så kul och pynta & fixa där ute. Mysfaktorn ska vara mer än 100000% precis sådär mysigt som mamma alltid har. Haha. Självklart blir den vedeldad då både Patrik & jag avskyr att basta i elbastu. Det är verkligen stor skillnad på vedeldad och eluppvärmd bastu...fler som håller med? Jag kan se det färdiga resultatet redan även om vägen dit är lång. Vatten måste grävas dit och likaså el. Men fasen...det kirrar Putte snabbt till våren. 


Nehe jaha...sova kanske? Ligger lite back på sömntimmar sen inatt...hoppad på bättre sömn denna natt och imorgon önskar jag att magen sköter sig. Har i alla fall minskat på medicinen idag så det kanske ger resultat...vem vet...



Ååå sommarvärme...ge mig!!! Eller va fasen, jag gillar hösten också men jag tycker denna sommar var snål på värme och sol...


fredag 25 september 2015

Det här hade jag inte väntat mig...

Har mått som ett utsketet äppelmos sen i onsdags. Magen är helt off, antagligen p.g.a. medicinerna men rent för jävligt ändå. Tröttheten ett faktum, skulle kunna sova 24/7 och så smärtan, upp och ner med den men när den dyker upp är den inte rolig. Självförvållat, absolut men jag har en helt annan typ av erfarenhet så detta kom lite som en chock faktiskt. Jaja, sinom tid sinom tid är jag människa igen...


torsdag 24 september 2015


Hej och hå! 

Många gånger känner man att Gud vad gött om man kunde få sova och stanna i sängen hela dagen...MEN när det sen händer är det fasen inte så rockigt egentligen. Tur Engla överraskade mig med en chokladkaka igår när jag kom hem. 
Jag gick upp i morse och fixade i ordning barnen för skola & dagis. Pappa kom och körde dem...som tur var. Bästa Pappa!!!  Sen lade jag mig och tänkte titta lite på TV. Tog typ 2 sek sen sov jag. Vaknade inte förrän efter 12. Trött Trött Trött! Borde skriva det sista på uppgift nr 5 men det finns inte på världskartan just nu. 

Hoppas ni alla har en fin dag ❤️

onsdag 23 september 2015

Äntligen på väg hem igen!

Har bävat och bävat men nu är det över och jag överlevde, även om det var kämpigt emellanåt. 
Tur att alla runt omkring har hjärtan av guld...❤️ 




söndag 20 september 2015

För att hålla mig kvar till föregående inlägg så har jag även idag gjort massa val...en del jobbigare än andra MEN jag ger mig själv en klapp på axeln då jag helt och hållet utgick från mitt eget välmående. Jag känner mig stolt även om vissa val gnager lite...jag vet att det blir bäst såhär men där oegoistiska sidan finns ju där ändå. 

Ikväll har jag även lyckats skicka in uppgift nr 4 och fy för bövvelen säger jag bara...jag skäms men man kan inte alltid vara på topp. Det har försvunnit ett gäng antal pluggtimmar p.g.a. saker jag själv inte kunnat påverka så det får anses som en okej anledning till detta usla arbete. Jag har i alla fall skickat in ett komplett arbete. Men jag hatar verkligen den här känslan som jag har nu. Imorgon är den passé när jag landat i det och kommit fram till att jag längre inte kan påverka resultatet. Det är som det är helt enkelt. 

Imorgon vankas det jobb, likaså på tisdag så det ser ut att bli lite knapert  med pluggtimmar även den kommande veckan. Jag får se till att ägna hela torsdagen och fredagen till den sista uppgiften. Sen återstår bara slutprovet...och därmed är kursen i vårdpedagogik och handledning avklarad!!! BAM!!! 3 kurser kvar sen är jag fäääääärdig!!! 


lördag 19 september 2015

Alla situationer som vi utsätts för innebär val. Vi har alltid ett val. Vi kan inte välja eller påverka det som händer utanför vår kontroll MEN vi kan alltid välja vad vi ska göra i de olika situationerna. Hur vi ska handskas med de olika situationerna väljer var och en. Alla är olika vilket också innebär att det inte finns något rätt eller fel. Ibland är det jobbigt att vara i en situation och känna att det inte finns någon väg ut men det finns det, alltid! Det är minst lika jobbigt att stå utanför och se någon annan i jobbiga situationer. Se tåget rusa framåt och det enda man kan göra är att se på. Hur tåget färdas kan inte jag påverka, det valet är någon annans. Mitt val är enbart hur jag väljer att handskas med vetskapen om det skenande tåget...

Jag har en mage som hjälper mig i dessa situationer vilket jag är otroligt glad över. Ibland går jag emot magen och det slutar sällan bra. Jag hamnar i obalans med mig själv och det gör att jag varken vet ut eller in. Kan liknas med en hamster i ett sånt där hjul ni vet. Jag har blivit bättre på både det här med val och att inte kliva in i hjulet. Kan jag inte påverka saker så försöker jag inte heller. Känner jag att det blir obalans eller att det finns risk för det så stannar jag innan jag kommit i närheten av hjulet. 

En av många saker som jag lärt mig de senaste året är att andras val är något jag inte rår på, hur gärna jag än vill. 


fredag 18 september 2015

Idag hade jag velat skriva så himla mycket men jag låter bli. Jag fick i alla fall lätta mitt hjärta på gymmet idag. När jag klev in på gymmet såg jag ett bekant ansikte...tack Terese! ❤️ ibland säger man att man råkar vara på fel plats vid fel tillfälle men idag var det precis tvärtom. Rätt plats vid rätt tillfälle. Jag måste verkligen göra som du säger, släppa saker jag inte kan påverka. 

När jag hade gymmat klart passade jag på att åka ner till Anton, eftersom det ändå återstod 1 timme av Englas gymnastikträning. Fy fan...365 dagar har snart passerat. Idag hade vi nog gymmat ihop om du funnits, vi hade skrattat och babblat om massa oviktiga saker men även allvarliga saker. Som vanligt hade jag säkert haft 1000 frågor...frågor som bara du hade kunnat svara på. Jag saknar det! Jag vill inte gå till "Stenen" för att prata med dej Anton. 

Nej, dags att avrunda 


Idag har jag och den här fina tjejen haft mamma och dottermys. Grabbarna ville till Mummi och Moffa och Patrik kom hem sent. Så hon och jag köpte med en sallad till mig och en kycklingtallrik till henne sen kröp vi ner i soffan. Underbart!!! ❤️

torsdag 17 september 2015

För ett år sen vid den här tiden var jag lyckligt ovetande om vad som skulle komma att hända imorgon. Magen och tänderna signalerade lite men jag hade aldrig kunnat ana att det handlade om dej. Visst var det upp och ner men utgången var inte väntad. Morgondagen för ett år sedan känns som igår. Känslorna har ändrat karaktär men minnet finns där, färskt. Jag hoppas att du har det bra där du är. 

onsdag 16 september 2015

A...

I've got an fucking A!!!

Haha, galet men sant. Har länge funderat vad som egentligen krävs för ett A. Jag har legat på B i de flesta av mina inlämningar med något enstaka C och nu har jag lyckats få ett A. Jag behöver ju inte ens försöka förklara hur det känns. Så jäkla grymt!!! Jaaaa, jag är så inihelvette stolt! Skriva är min grej helt enkelt, sätta ord på mina tankar och göra om fakta till mina egna ord...det är jag fasen bra på. 

Idag var Nilla här en sväng och pluggade. Vi gick igenom boken i stora drag. Känns sådär men jag minns det mesta från inlämningarna i alla fall och hoppas väl att det ska hjälpa mig en bra bit. 

Fick hämta Elvin från dagis igen då han var lös i magen. Har mina misstankar om att han är känslig för laktos, precis som jag. Hemma har vi alltid laktosfritt i maten och han är aldrig lös i magen. Så det är stor risk att det är så. Stackaren, men i och för sig är det ju inga problem eftersom vi redan äter laktosfritt hemma. Sen äter och dricker ingen av mina ungar mängder av livsmedel med laktos. 

Vid 17-tiden kom Hanna och plockade upp mig och vi åkte till HH för ett pass power step. Underbart med så snälla människor när det krisar med bil för min del. Patrik måste ju ha bilen eftersom han ska hämta Engla på dans och Emil på Mulle. Tusen tusen tack Hanna ❤️ 

Passet var som vanligt grymt men det gör ont i hjärtat när människor jag bryr mig om har det tufft. Men jag vet också att träningen fungerar som en ventil och energiboost för dig ❤️ 

Nu är det natti natti här i Hammarn...


Såhär glad var Engla när jag hämtade henne idag. Hon hade fått alla rätt på svenska testet idag. Så underbart och se hennes glöd. Hon vill vill vill vill och kämpar för att uppnå sina mål också. Hon är grym den där flickan, våran flicka!

Lilla Aktuellt är något som hon blivit super intresserad av på senaste tiden. De tittar på det i skolan. Sen när jag hämtar henne är det stora diskussioner om de olika nyheterna som varit med i programmet. Idag var det minsann våran statsminister, Stefan Löfvén som var på tapeten. Denna utveckling är så rolig att se. Lyckan i hennes ögon när hon kom springande mot bilen för att berätta resultatet är svårslagen, jag fällde nästan en tår. Segerns sötma. Jag sa till henne att komma ihåg känslan, det motiverar dig att fortsätta lära och nå dina mål. Sen är det absolut viktigaste att man gör sitt bästa, ibland blir det jackpot och ibland inte. Så är det. Vissa saker har man lättare att lära sig än andra. 

Hemma ser vi till att peppa och stötta när hon gör sina läxor. Går det trögt så får vi lirka fram hennes glöd och är hon för trött för att göra färdigt allt, ja, då får det vara till nästa dag. (Oftast har de flera dagar på sig med läxorna) Finns ingen mening att sitta med läxor om hjärnan inte fungerar efter ordning. Då blir det bara massa frustration från Englas sida vilket absolut inte gynnar lärandet. Läsläxan ser vi i alla fall till att göra varje dag. 

Låt detta brinnande intresse för att lära sitta kvar hos henne!!! ❤️
 

tisdag 15 september 2015

Pluggångest de luxe!!! 

Nästa vecka är det dags för terminens första prov. GAH! Jag har haft fullt upp med mina inlämningar så det här med att plugga till prov har liksom inte varit aktuellt. 
Jag hatar ångesten inför prov. BLÄ! Jaja, det går som det går. Hur som haver så kommer jag ta mig i mål...kunskapen jag bär med mig är det viktigaste. Kunskapen jag fått i och med denna kurs, vårdpedagogik och handledning är superb! Jisses, alla inom vård och omsorg borde läsa denna kurs.  

Imorgon är det bara att tuta och köra så jag kan mejla in uppgift 4 och sen återstår bara en. BAM!!! 

Nästa veckan är det dags för en ny kurs. Om jag inte missminner mig så är det palliativ vård. Ska bli jätte intressant. Det är nog en tung och ångestladdad kurs då det handlar om att vårda människor i livets slutskede men den är viktig. 

Nehe, plugga var det ja!!! 


Jag skulle hellre lapa sol och svettas!!! 

fredag 11 september 2015

Friday I'm in Love ❤️ 

Spenderade f.m och en stund efter lunch framför datorn. Fick ihop en hel del på arbetet faktiskt, vilket känns skönt. 

När Patrik kom hem fort runt i byn och inhandlade lite elgrejer till belysningen som ska vara i köksskåpen. Halleluhja vad kablar. Tur Patrik är elektriker i grunden så han fixa och trixa lite. 



Imorgon ska han dock bygga en vedbod så köket är på paus en stund igen. Blev lite spontant det där med vedbod men lika bra han smäller upp den när han har hjälp. Blir inte alls som vi hade sagt från början. Haha. Meningen va ju att den skulle vara bredvid garaget, men icke. Nu blir den placerad en bit in på baksidan. Det blir nog bra hur som haver. Skönt att slippa krångla med presenning i vinter. 

Jaha. Nu hamnade jag lite offroad känner jag. Haha...

När vi varit till byn var det dags att svida om till träningskläder och följa med Terese till Filipstad och träna på Vital Gym. Alltså, jag älskar det gymmet!!! Det har liksom allt och lite till. Även Niklas var på gymmet vilket var toppen, fick lite tips av honom så nu jäklar är jakten på 100% kontakt i full gång.
Get a plan and hold on to IT!!! 
Det kommer dalar men det viktiga är att aldrig ge upp...



Ikväll har jag och Patrik ätit lite tapas och slöat i soffan...så gött. Meningen var att vi  skulle hålla på med belysningen när kidsen lagt sig men det sket vi i. Blir dåligt med umgänge imorgon då han ska snickra hela dagen så fick passa på ikväll. Belysningen kan vi ta sen. 

Nu ska jag glo på lite tv och försöka få till några timmars skönhetssömn i alla fall. 



Natti Natti ❤️ 

torsdag 10 september 2015

Stress, panik, stress!!! G A H ! 

Idag har jag spenderat den mesta tiden framför datorn. Kände ett tag att fan jag ligger bra till, ända tills jag fick ett samtal från Pyret, att Elvin var lös i magen. Där sprack min teori!!! 
Elvin mår prima och verkar inte "sjuk" tack o lov. Jag avskyr verkligen när barnen är sjuka eller har ont. Man känner sig så himla hjälplös. Han har ätit bra, varit på toa "normalt" och varit som vanligt. Nu håller jag tummarna att det stannar där. 
Imorgon och på fredag får alltså båda pojkarna vara hemma från dagis men jag ska försöka få lite gjort på uppgiften ändå. Håll tummar och tår att det går vägen...

När Emil var på Mulle och Engla på dans stack jag iväg till hälsans hus för ett pass power step...åååååå vad jag älskar det passet. Så underbart att även Heli älskar att köra skiten ur benen...det blev en fullständig urladdning idag. Det behövde jag. Jag kände mig som Hulken. Haha, så himla skönt när man känner sig stark. Vissa pass kan ju kännas helt bajs så det gäller att ta i och njuta ordentligt de gånger de känns som idag. Underbart! 

Och som vanligt när jag druckit celsius eller någon annan liknande dryck så ligger jag klarvaken...haha!!! 

Nu ska jag i alla fall försöka sussa...


Natti natti ❤️


tisdag 8 september 2015

Vad har Fru Bark pysslat med idag då?

Dagen började med dagis/skollämning som vanligt. Sen var det raka spåret hem och knäppa på datorn. Pluggdags!!!

Mitt i allt pluggande kom jag på att jag glömt beställa nya träningsskor (till gruppassen). Mina älsklingar var slitna redan förra hösten men eftersom mitt tappra försök med att hitta nya då misslyckades kopiöst så har jag fortsatt att slita på dem, men nu går det fasen inte längre. Haha, de är liksom typ kaputt. 
Jag hittade ett par ganska omgående som påminde lite om de jag har (letade efter exakt samma, men finns inte längre, tyvärr) men i annat märke. Är lite skraj när det kommer till att byta märke men förra året passade verkligen inga skor av favvomärket till gruppträningen så nu jäklar. Efter ett samtal på dryga timmen med Hanna känner jag mig dock ganska trygg med mitt val i alla fall. (Nej vi pratade såklart inte om skor hela samtalet) 
Det blev ju inte sämre när jag hittade en rabattkod heller. Catching, 200 pix i rabatt!!! Ska bli spännande och prova dem...



Sen var det bara att fortsätta plugga. Just nu skriver jag om intelligenser. Mycket givande och intressant!!! Love IT!!! Fick även feedback på min andra inlämning...även den rätt in i krysset eller vad man nu ska säga...super stolt OCH nöjd! Bara och fortsätta i samma spår så ska nog även 3:e terminen gå galant. Hittills är jag mer än nöjd över mina prestationer i skolan. 

Vid 16-tiden var det dags att klappa igen pluggverkstaden och hämta tre fina ungar. Hem och förbereda middag och sen iväg på ett push & lift pass på hälsans hus. Tänkte mig dubbelpass idag men efter ett minst sagt kaospass på push & lift bestämde jag mig för att åka hem efter det. Det gick verkligen inte som jag hade tänkt. Efter passet babblade jag först med Hanna & Paula och sen kom även Carola. Oooopppps en timme gick snabbt men så himla kul och diskutera, ventilera och brainstorma. Med huvudvärken från helvette styrde jag till sist bilen hemåt.

När jag kom hem gjorde jag och Patrik lite läxor med Engla. När blev hon så stor? Gaaaalet vad de lär sig snabbt. Älskade fina och duktiga Engla. Jag älskar att motivera och peppa henne i det mesta även skolan. Man ser liksom gnistan som tänds och viljan att klara av vissa mål lyser så himla starkt. Ibland är det vi som får bromsa och säga att det räcker för idag. De tar på de små när hjärnan ska arbeta. 

Nu har jag tagit 2 alvedon och hoppas innerligt att huvudvärken är borta imorgon och att det inte är flunsa eller något annat på gång. Har inte tiiiiiid med det. 

Imorgon är det ytterligare en dags plugg på schemat och på kvällen ett pass power step...

Jag älskar att mitt mentala och fysiska mående samspelar igen. Jag har hittat balans...kanske beror detta på att jag själv börjar inse vilket jobb jag gjort med båda sakerna men jag är så himla taggad och driven att uppnå nya mål...mitt största mantra just nu är att vara nöjd med vad jag åstadkommit fram tills idag och hela tiden ha fokus på VARFÖR jag tränar eller gör saker och för vems skull jag gör det. Det är i alla fall segerns sötma när ett nytt mål är nått och mitt välmående som står i fokus!!! Det finns bara en av mig och det är jag! Amen




Det har hänt saker och det fortsätter att hända saker hela tiden. Detta är i alla fall vad som hänt med kroppen fram tills idag. Det bästa och viktigaste, min kropp är så otroligt mycket starkare. Vissa partier tar längre tid än andra och man får jobba hårdare men jag får acceptera det och kämpa vidare och under tiden gläds jag åt de andra bitarna! 


Så tänker jag såklart lite extra på min fina pappa om kvällarna...om jag kunde få till uppgiften imorgon så kanske jag hinner åka och hälsa på honom ❤️ Förhoppningsvis får han komma hem på fredag så det är ju inte så länge tills dess ändå. 


Det blev ett långt inlägg med blandad kompott...natti natti på Er!!! 






söndag 6 september 2015

Ni vet den där klumpen i magen...

Känslan som säger att något inte står riktigt rätt till...
Ibland är det inte lika allvarligt som det känns men ibland är det värre och väntan på att det ska uppdagas, alltså visa sig vad den där klumpen i magen berodde på är hemsk. Usch!!! 
Ibland är det "bara" någon annans känslor jag känner av men ibland är det något som är på gång att inträffa. Jag hatar att ha dessa känslor. 

Jag hoppas att det är "någons" känslor som överförts till mig...då har jag i alla fall en aning om vad det kan vara men är det inte det så vetto tusan alltså. 

Hoppas innerligt att den förvsinner snart i alla fall. Detta tär nå så in i bomben ska ni veta. Man hamnar helt i obalans med det mesta. Inget jag trivs med. 

Imorgon vankas det en hel dags jobb och jag har inte somnat än...gah!!! 
Efter jobbet är det dags för föräldramöte och sen tänkte jag försöka hinna till Helis funktionella styrkepass. Alltså, en fullspäckad dag. 

Hoppas ni får en fin måndag allesammans ❤️ var rädda om varandra! 

lördag 5 september 2015

Det här med att vara hemma...
 
Börjar bli en alldeles för bekväm vardag. På måndag är det dags att ställa klockan igen, hur det nu ska gå?!?! 

Hela den här veckan har vi alla sovit alldeles för länge på mornarna. (Alla utom Patrik då) inte en dag före 9.30 har barnen vaknat, ibland senare. Skönt absolut men det blir inte lätt på måndag morgon. Hua Hua!!! 

Engla är kry i magen igen och ingen av oss andra har blivit drabbad. Jag hoppas att det förblir så men med magsjuketider så kan man aldrig pusta ut. 

Idag har jag haft lite egentid med mina boys. Engla & Patrik är och jobbar lite. Ikväll är det min tur att jobba några timmar. 18-22 alldeles lagom. Jag har även ett likadant pass imorgon kväll. 

Det är så otroligt skönt nu för tiden, att slippa den där jäkla söndagsångesten. Hade Patrik åkt till Sthlm hade jag inte velat ha kvällspass på söndagar. De har liksom varit veckans heligaste dag. Så är det väl i och för sig lite nu också men inte på samma vis som när Patrik lämnade oss varje måndag morgon. 

Nu ska jag mysa ner mig i soffan med mina två småkillar ❤️ 




torsdag 3 september 2015

Våran värld är en grym plats och det är vi medvetna om, i alla fall de flesta. De närmsta dagarna kan det inte ha undgått någon om hur det ser ut med flyktkatastrofen vid medelhavet. Det är vidrigt att människor och framförallt barn ska behöva uppleva sånt skit och t.o.m. ta sina sista andetag rädda, blöta och kalla i ett stort hav. Bilderna som florerar högt och lågt har självklart etsat sig fast på min och många andras näthinna. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om att publicera dessa hemska bilder. Det har säkert gett effekt men jag vet i alla fall att jag inte hade velat ha mitt barn på första sidan i en tidning i ett sånt läge, det är vad jag känner rent spontant i alla fall. Alla tycker och känner olika, så är det, men har någon frågat pojkens pappa om det var OK ett publicera bilden? Det vet inte jag, han kanske har gett sitt godkännande...

Jag försöker inte ta på mig några skygglappar men jag klarar inte av dessa bilder, så är det bara. Jag har gjort det jag kan och i det här fallet skänkt en slant och ägnat dem många tankar. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Kunde jag skulle jag utan tvekan ta emot varenda unge som förlorat sina föräldrar. Ge dem det jag ger mina barn varje dag, men det är tyvärr inte möjligt. 

Det svider i bröstet...det gör ont att försöka tänka sig in i pappans situation. Han försöker rädda livet på sina två barn och sin fru. Han förlorar alla tre där ute på havet. Barnen glider ur händerna på honom...barnen spolas upp på en strand i Bodrum, döda. 

Bodrum...platsen jag, Engla och Patrik besökte för några år sedan. Nu förknippas inte staden längre enbart med glada minnen. Synen av pojken delar det utrymmet i mitt huvud. 

Fan...barn ska inte behöva vara rädda, otrygga och sakna en trygg säng att sova i om natten eller en trygg famn att krypa upp i när de är oroliga eller skrämda. Inget barn förtjänar det. Alla barn förtjänar trygghet, kärlek och värme. 

PUNKT 
Vilken vecka...

Barnen har varit hemma hela veckan då Engla varit risig i magen sen vi kom hem från Turkiet. Hennes lärare hade skickat hem barn från skolan med magsjukan så jag tyckte det va bättre hon fick vara hemma och bli ordentligt kry i magen. Pojkarna har fått vara hemma utifall att de skulle bära på någon bacill. Vill absolut inte smitta ner andra barn men vad det verkar så är det bara Engla som drabbats...so far...i alla fall. 

Jag har försökt få till inlämningsuppgift nr 2 men alltså det går trögt...haha...jaja det ordnar sig. 

Igår fick jag i alla fall feedback på nr 1 och aldrig någonsin har jag fått så fina rader skrivna till mig. Och den uppgiften gjorde jag direkt ur huvudet till 99% eftersom det blev aningen bråttom. Jag är så otroligt stolt!!! 

Den här veckan har det varit prova-på vecka i grythyttan så jag har tränat ordentligt. 
I måndags gick jag på Tabata och Funktionell styrka alltså dubbelpass, i tisdags testade jag ett body intervallpass, igår gick jag på power step och idag är det dags för tabata igen. Min kropp har verkligen fått bekänna färg. Det finns fasen inte en del av min kropp som inte värker...haha...men gött är det. Nu blir det svårt att välja pass bara. Köra såhär intensivt varje vecka kan kännas aningen tufft. Måste även få in gymmet och nån vilodag. Men det är svårt att välja bort när alla pass är så jäkla roliga. 

Dock behöver kroppen tid för återhämtning och vila för att må bra. Dessutom lär det bli dåligt med resultat om man pressar kroppen för hårt...

Det får bli som det blir, jag går på det jag känner för helt enkelt. 

Nehe. Dags att knäppa på datorn då...


Emil igår när han skulle iväg på Mulle :-)