Det närmar sig...

...med stormsteg!

2 arbetsdagar kvar sen väntar julledigt med min älskade familj ❤ känns enormt  lyxigt att även Patrik är ledig.
Ska bli såååå skönt!!!

Ser fram emot julafton, Englas födelsedag och allt som komma skall även om det finns lite (läs: mycket) uns av oro...men det får vi ta då! Nu är det tid för kärlek, värme & familj ❤ det enda som räknas!!!

Annars är det som vanligt här...äter, skiter, jobbar, tränar, myser med Kidsen och sover...det är vardagen här i Villa Bark ❤

Imorgon vankas det gym...skulle ha varit där redan igår men min rumpa har haft
O N T !
Men nu har den vilat färdigt så imorgon ska den få bekänna färg igen!!!

Godnatt alla fina där ute!

❤

Att tanka energi & kärlek ❤

Söndag...

Jag känner hur hjärtat bankar hårt där inne, jag kan t.o.m se det på täckets små mini hopp.
Detta gör min andning snabb & ytlig.

Det är du, du där högst upp på min kropp som styr allt detta.
Du bor där, jag har inte valt dig som hyresgäst, jag fick dig på köpet eller kanske fick vi varandra på köpet?

Jag suckar, drar in luft, säkert mer än nödvändigt och samtidigt hoppar täcket ännu mer.
Hjärtat jobbar hårt för att lyda dig.

Och allt detta p.g.a. dig, hyresgästen högst upp på min kropp.
Vi ska samarbeta är tanken men det gör vi inte.
Du kör ditt eget race...jag kan inte längre motarbeta dig...jag är trött!

Jag kan inte längre avgöra om det är min magkänsla som är dålig eller om det är Du som spelar mig ett spratt.
Du förvirrar mig!

Jag har upplevt den här känslan några gånger förr men det var längesen nu...du tycker väl kanske att det gått för länge, dags att "påminna" mig om att känslan finns där men djupt begravd.

Rota upp den Du, framkalla tårar, magvärk, sudda bort allt logiskt tänkande, in med inbillningar, rädsla, skräck och allt vad det innebär.
Det finns inte tillräckligt med ord som beskriver känslan.

Jag kan bara stå bredvid och titta på.
Jag kommer inte åt dig just nu.

När du är klar för idag, kan du vara så snäll och låta mig sova då?
Lämna gärna blankt. Följ inte med in i natten.
Låt mig bara sova!

När jag sovit, samlat kraft, mod och sorterat, då är det jag som tar över rodret. Kanske inte imorgon, nästa vecka el nästa månad men när jag gör det då gör jag det med bravur!
Då ska vi samarbeta igen, du & Jag, som så många gånger förr.

So Long! ❤

Update...

...idag fanns det liksom inget alternativ mer än att åka till VC.
Jag fick misstankarna bekräftade och det slutade med en kur Heracillin.
Nu håller vi tummar & tår att förbättringen kommer snabbt.
Han själv sa att han tror plåster kan hjälpa, sagt o gjort så kletade vi på några plåster.

Han har fortfarande rejält ont och kvällen har sett ut som igår.
Sover, vaknar, gråter, somnar om, vaknar, gråter osv.
Har precis gett honom Alvedon i hopp om att det ska ta bort lite smärta i alla fall.

Behöver jag säga att jag längtar mer än vanligt efter Patrik? ❤

Tack vare fantastiska människor har jag kommit iväg till gymmet både igår & idag. Känns fantastiskt.
Även om jag allra helst är hemma med Elvin så måste man fasen uuuut ur sjukstugan. Huvudet blir som bomull och jag vet knappt vad klockan är el vilken dag det är.

Nu ska jag passa på att sussa ❤ prinsen verkar ha dunat in här bredvid!

Tomten...

...kom tidigt i år!

Tack älskade Patrik ❤
Saknaden är stor när du inte är hemma och jag skulle såklart byta alla presenter i världen mot att ha dig hemma på kvällarna.
Men jag gillar såklart ditt sätt att "plåstra" om mig på medan jag längtar efter torsdag.
Du kompenserar din frånvaro med bravur på helgen när du äntligen är hemma hos oss ❤ så summasumarum, vi fixar väl det här åter igen...

På fredag får vi ju njuta lite extra...det ser jag fram emot ❤

V A B

Jag blir galen...

I fredags när jag kom hem från jobbet hade lille Elvin 40.5 i temp och ont i halsen. (Ful i halsen också) han låg helt utslagen i soffan.
Typiskt!
Just den fredagen som Engla skulle vara maskot på A-lags matchen.
Elvin fick vara hos Micke & Kicko så vi andra kunde titta på matchen och Engla. Det där skötte hon med bravur.
Så jäkla stolt över henne ❤

Detta höll i sig även hela lördagen, inte ens med Alvedon gick febern ner men Alvedonen hjälpte lite för den onda halsen i alla fall som tur var.
Han sov bort nästan hela lördagen. Fick i sig lite vatten & nyponsoppa mellan varven men höll sig i sängen. Älsklingen!

I söndags sjönk tempen aningen och han piggnade till men då dök det upp massa virusblåsor i munnen, på munnen, på hakan & kinden.
Stackarn ❤
Vi julpyntade, städade & bakade lite under söndagen och såklart tände vi 1:a ljuset och till middag blev det plankstek.
En helt ok söndag med andra ord.

Igår tänkte jag att det ser ju ganska ljust ut ändå eftersom han åt och drack men sen kom kvällen. K A O S !
Han somnade men vaknade titt som tätt och grät för att det gjorde så ont och sådär har det hållit på inatt. Jag har pussat, kramat, smörjt och gud vet vad hela natten känns det som.

Fanns inge annat att göra imorse än att  ringa jobbet och meddela att jag blir hemma även idag.

Fy bubblan.
Hatar att anmäla frånvaro 😢 men hatar när barnen är sjuka ännu mer!!!
Varför är det så jobbigt att meddela att man är sjuk el att barnen är det?

Nu ska jag försöka slumra lite här bredvid min älskade son ❤