Haha...

Torsdag blev Fredag den här veckan.

Alldeles nyss klev min underbara man innanför dörren och det är BARA torsdag! 

Han tog tåget till Örebro när han slutat och så hämtade Farfar Olle honom där. 

U N D E R B A R T är ordet!

Idag åkte jag hem till Carina efter att jag lämnat barnen på dagis. 

Skulle agera lite smakråd.

Strålande kvinna.

Kommer vara så himla tjusig!

Det var en super trevlig f.m.

Devin, Matteo & Jamie är helt klart 3 av mina favoriter (gällande andra barn än mina egna).

Vilka solstrålar!

Devin hade planer på att flytta hem till oss då han tyckte att det minsann var roligare här än hemma, 

men jag förklarade att om han bodde hos oss så skulle han tycka tvärtom för så är det med barn.

Det är oftast roligare hos andra än sig själv.

Jag fick även visa mina ritar talanger eller NOT.

Haha, men grabbarna verkade nöjda över teckningarna de fick. 

Devin fick en teckning med en bil och lite annat (eget önskemål) och Matteo ville ha ett akvarium med fiskar och sånt.

Just nu önskar jag att jag vore kvar där! 

Älskade Du! 

Inte lika stor storleksskillnad längre, Elvin har köttat på sig kan man säga. 

Världens finaste Augusti pojkar! 

En speciell typ av Kärlek!

Åh älskade vän...Vi har delat så mycket redan som yngre men nu är det något annat,något verkligen speciellt vi delar här och nu. Minns så väl när jag berättade för dig,jag stod i tvättstugan,nervös,orolig men så jävla lycklig. Inte långt senare ett nytt samtal,den här gången var det du som ringde. Även det ett ögonblick jag för alltid kommer minnas. Minns jag sorterade tvätt o när du först frågade vilken vecka det var jag hade sagt jag var i började tankarna fladdra iväg o jag var tvungen o sätta mig på sängen...kunde de,du?nu? nää..eller? Joo så va de!!! Glädjetårar i massor! Ett mirakel,finns inget annat sätt att beskriva det på. Precis just där o då började en helt fantastisk resa så full av förväntan,oro,planering men framför allt KÄRLEK♥ o vi har gjort den tillsammans o ja hoppas vi kommer fortsätta att följas åt för vi är så glada att ni är en del av vårt liv.

 Love ya! 

Kommentarer av den här sorten gör att man verkligen stannar upp och tar in varenda ord, varenda känsla och njuter av att man fått äran att få vara en del i en sån fantastisk människas liv. 

Lyfter blicken, låter näsan vifta i vädret och andas in stolthet,

stolthet över att just jag, 

att det är just mig Jessica S Bark texten handlar om. 

Samtidigt som jag ler stort faller tårarna ner från kinderna och känslorna väller över. 

Orden räcker liksom INTE till! 

Jag ska vårda denna Vänskap som om det vore gjort av tunnaste tunnaste glas. 

Tack Elvin & Jamie

Två mirakel vars uppgift är solklar! 

Härifrån till Evigheten

Genom skratt & gråt

Genom lycka & sorg

ALLTID

Carina, Devin, Matteo & Jamie

Dop Dop Dop...

Hjärnan går nu på högvarv vill jag lova.
Ideérna slåss om utrymmet där inne.
TROR i alla fall att jag bestämt mig för färgtemat, turkost, vitt & silver.
Silver väldigt sparsamt men lite smådetaljer som ballonger, tårtdekoration och kanske något mer,
men det mesta ska gå i vitt & turkost.
Letar fortfarande inspiration men börjar väl ha en ganska klar bild på hur det hela ska se ut.
Matbiten känns också klar och även fikat.

Inväntar bara inbjudningarna så jag får skicka iväg dem.

Sen är det åter igen väntan,
på att alla ska OSA innan man börjar med alla förberedelser.
Lite onödigt och fixa massor och så visar det sig att INGEN kommer.

Jaja, nu ska jag vila hjärnan lite från Elvins dop och försöka hitta på en outfit till på Lördag.
Måste ju även styla min lilla faschonista till dotter,
iofs brukar hon tala om hur det ska vara och jag får vackert lyda.

Jag har en sak hängande i garderoben som jag skulle vilja ha på mig,
men törs fasen inte änns prova den ännu dessutom tror jag inte jag har någonting i skoväg som passar årstiden :(

O C H håret!
Shit vilken katastrof!!!
Har inte besökt frisören sen veckan innan Elvin föddes OCH det är alldeles för längesen.
Iofs skiter väl Jamie i om jag är risig i håret, har omatchade kläder osv och det är ju för hans skull jag går dit. ;)
Ger han mig ett leende så kommer jag känna mig  mer än godkänd även iklädd sopsäck!

Åh vad kul det kommer bli!!!

Första bilden på Sötnöten Jamie

(förutom ultraljudsbilden då)

Så himla fin! 

Älskade unge...Tack för att just JAG får vara en del i ditt liv!

OCH här kommer tårarna!

Hamnar såklart i ett nostalgiskt ögonblick.

Ungefär januari 2012 och sen framåt till dagens dato. 

W O W

är det enda som dyker upp i huvudet och 

T A C K ! 

 

Onsdag, Wednesday, Mittwoch, Keskiviikko and so on!

Både på tyska & finska framstår det glasklart att det är dagen mitt i veckan.
Jag gillar inte onsdagar sådär jätte mycket.
(ÄLSKAR dem om det är så att Patrik kommer hem torsdag) men annars gillar jag dem inte alls.
Måndagar & Onsdagar är mina ICKE favoritdagar.

Måndagar är dagar som bara passerar känns det som.
Smälter att Patrik kommer vara borta några dagar IGEN, fixar lite hemma, handlar m.m
Tisdagar är början på min vecka.
Kommer sakta in i alla måsten och rutiner. Barnen börjar dagis, till deras stora förtjusning.
4 dagar utan dagis är lång tid för dem.
Onsdagar är låååååånga dagar.
Längtan efter Patrik börjar krypa fram mer & mer MEN även onsdagen har ett slut.
Torsdagar gillar jag, det är dagen då jag kan säga: Imorgon kommer Patrik hem. Sista dagen för veckan då alarmet på mobilen måste ställas. Pysslar hemma så det ska vara relativt fint tills Patrik kommer hem.
Fredagar är THE day!!! HAN kommer hem på e.m och alla väntar med spänning. Barnen tjatar & tjatar om när han kommer hem, Engla ringer honom stup i ett för och fråga om han åkt från Sthlm och var han befinner sig och hur lång tid det tar att komma hem just därifrån osv. Emil springer och klättrar upp i kökssoffan för att kika i fönstret stup i ett. Mamman går runt och småler medan hon plockar och donar. När bilen svänger upp på gården tjuter barnen av LYCKA, det blir kaos, de springer runt överallt, Engla gömmer sig så pappa ska få leta, Emil tjoar och springer till dörren för att få bli upplyft när Pappa kommer in. Mamman håller sig lite i bakgrunden med Lille Elvin på armen (om han inte ligger o sussar) i väntan på sin tur att få pappas uppmärksamhet. Blicken brukar komma direkt han ser mig, den säger egentligen mer än 1000 ord, men när kramen, pussen & Hej Älskling kommer är jag beredd att ta till lipen varenda fredag e.m.
Det är den känslan som får mig att klara vecka in och vecka ut, den känslan får mig att känna och inse att detta varar inte för evigt!
Det kommer en dag då vi kan få en puss av pappa fler dagar i veckan än 3.
Lördagar är barnens dag! Engla börjar morgonen med skridskoskola, hon & Patrik brukar åka iväg på det medan jag tar sovmorgon med grabbarna. Sen tar vi dagen som den kommer och bara myser. Något gott till middag planeras osv.
Söndagar är heliga dagar! Patrik har en del som ska fixas inför måndagen, men annars är det hemmamys som gäller. Tacos till middag o barnen läggs i tid så vi får egen tid i TV soffan.

Summan av kardemumman så är tisdag, torsdag, fredag, lördag & söndag dagar som tillhör mina favoriter. Söndagen har blivit min favoritdag just pga att allt annat läggs åt sidan.

Har ni några favoritdagar?
Är era veckor strukturerade eller är det mer ta dagen som den kommer som gäller?

God Kväll på Er!

Vill ni beställa roliga och personliga saker så ska ni beställa det på www.rofa.se.
Inte nog med att de har super roliga saker,
de är galet snabba på att leverera.
Var ju lite orolig över Lille Jamies doppresent,
jag la beställningen igår vid lunchtid någon gång och hade väl aldrig vågat hoppats på att den skulle hinna komma,
men redan imorse fanns den på ICA Supermarket.
Det kallar jag expressleverans och utan extra kostnad dessutom.
Så nu känner jag mig mer än redo för dop.
(ljög lite)
K L Ä D Å N G E S T de luxe!
Jaja, någon trasa ska jag väl kunna gräva fram ur gömmorna.

Med mina/våra dopplaner går det framåt.
Lite strul med Kyrkan,
men tror att det är på grön kvist nu även om det det blev lite ändringar.
Typiskt att inbjudningskorten redan är tryckta och på väg,
men men...får försöka lösa det när de anländer.

Nu planerar vi maten och fikat.
Patriks farfar är ju gammal bagare så ska prata lite med honom i helgen om han kan tänka sig att hjälpa oss med tårtor.
(brukar vara han som fixar det)
Han brukar göra dem så garnerar/dekorerar jag dem själv.

Har t.o.m lyckats knåpa ihop en liten önskelista åt Lille Elvin.
Så tråkigt och inte kunna svara när folk frågar vad han behöver osv.
Med en liten lista har man ju faktiskt möjligheten att styra lite över presenterna.

Panduro...

Kikade runt lite där efter att jag fått en bild över hur jag ville att dopinbjudningarna skulle se ut,
men när jag kört plan A-B-C och var på väg att fundera ut en plan D,
så tröttnade jag på alla röda X som visade att just de sakerna EJ FANNS I LAGER!

Hur är det möjligt egentligen?
Just alla de sakerna som jag ville beställa...Det var väl inte meningen att jag skulle knåpa ihop egna inbjudningar helt enkelt.

Ägnade några timmar på postfotos hemsida istället.
Klart!
Yes, nu är de designade och klara...hoppas bara på en relativt snabb leverans och att de blir lika bra i verkligheten som jag tyckte att de blev på hemsidan.

Det är fasen inte lätt att få till sånt där snabbt.
Hur man än väljer att göra så är det väldigt tidskrävande.



Nu tänkte jag i alla fall ta och krypa till kojs...
Dagislämning imorgon vilket innebär att alarmet måste ställas. B L Ä !

Måndag Måndag...

Solen skiner utanför och det gör att denna måndag känns lite bättre än andra måndagar.
Engla myser under filten i soffan, Grabbarna sussar & jag har precis fixat Jamies doppresent, men klantig som jag är så hinner den troligtvis inte komma innan Lördag.
ALLTID i sista stund.
Har varit helt hundra på att dopet var nästa helg och inte NU till helgen.
Nu är den i alla fall beställd och det ska bli super mysigt att gå på dop vare sig presenten är med eller inte.
Vill ju inte köpa något bara för köpandets skull utan vill gärna ge något genomtänkt och speciellt.
Nu håller jag tummar & tår att inte någon annan tänkt i samma banor som jag.

Lille Elvin vaknade imorse med en helt normal temp och det känns sååååå skönt.
Nu hoppas jag innerligt att det bara var den toppen och att febern nu håller sig borta ett tag framöver.
Finns få saker jag avskyr så mycket som när barnen är sjuka.
Man känner sig så otroligt hjälplös.

Till något helt annat...
Alldeles strax (helst nyss) är det även dags för mig att ta tag i dop för Lille Elvin...pjuh..
Tänkte kika in på Panduro för lite inspiration och ideer.
Engla hade fjärilstema (rosa,lila & vitt) och Emil hade stjärnor (vitt, marinblått & ljusblått) så nu gäller det att hitta på ett 3:e tema.
Skulle kunna tänka mig lite turkost, limegrönt & marinblått,
men ännu har inte ideerna börjat poppa upp.


Ha en fortsatt trevlig Måndag!

Söndag!

Hoppas eran helg varit bra kära läsare...
Min helg har varit lugn och mysig, precis som jag vill ha det!

I Lördags firades ju Lille Emil och det var en mycket trevligt kalas, alldeles lagom.
Gläds lite extra åt att Syster m. familj kunde närvara.
Emil fick massa fina presenter och blev jätte glad för allt.

Engla följde med upp till Örling då hon ville sova med kusinerna så Patrik, jag & grabbarna hade en egen liten myskväll.
Kändes sjukt konstigt!

Idag har vi varit upp till Örling en liten sväng men de flesta timmarna har spenderats här hemma.
Vi har skruvat ihop resten av Emils kök som han fick igår, spelat Kinect & käkat tacos.
En alldeles underbar Söndag.

Elvins feber hade gått ner idag och han har varit på mycket bättre humör,
så nu hoppas vi på att det fortsätter sjunka så han snart är helt feberfri.


Det var en liten update iaf, nu ska jag klättra upp och lägga mig på Patriks rygg.
(han ligger på mage i soffan)

Imorgon, ny vecka nya upptåg!

Bilder från igår!

ASG

Första gångs Cup Cakes, inte så fina MEN j****t goda! 

Bull/Kakfatet

ÄLSKADE Syster

Kärlek som varar Livet ut

Emil bygger ihop sitt kök som han fick

ÄLSKAR DEJ

Entreprenör från start

Hjulgrävaren var en riktig hit...

En febrig liten Elvin somnade gott på mitt bröst

Elvin diggar Mello

Gåstol...

Här hemma testas en gåstol och jisses så det svischar kring benen.
Jag har inte haft gåstol till varken Engla eller Emil.
Varför är en evighets debatt så går inte in nå närmare på det.
Åsikterna kring det är många och jag är fortfarande lite skeptisk, men någon liten sväng då & då kan väl inte skada hoppas jag.

Sålänge han nöjer sig med att ligga på golvet och rumla runt så tycker jag det är bättre och inom kort så är han säkert mer hemma på det där med att krypa också,
men det är väldigt kul och se honom svischa runt i gåstolen och le som den lilla solstråle han är.
Han verkar i alla fall gilla den skarpt.
Trodde inte han skulle komma på tekniken så fort,
men efter bara några minuter så tog han sig runt här hemma och då inte bara bakåt.

Tror min resfeber har kommit lite väl tidigt denna gång också.
Var in på H&M:s sida och klickade hem lite sommarfint till Engla som ska med till Turkiet.
Lika bra och göra det nu då leveransen från H&M är allt annat än snabb.
Jisses vad kläder man får för knappt några pengar alls.
Det blev bikinisar, sandaler, skor, klänningar, shorts till både Emil & Engla, badbyxor till Patrik och massa annat.
Kalaset slutade på ganska precis 1000:-
Helt okej tycker jag!

Tänkvärt!

Tjoho!

Idag har vi haft friseringsstudio de luxe här i Hammarn,
3 barn klippta (Emanuel, Emil & Engla), jag har eliminerat min gigantiska utväxt och Nilla har vi startat ett litet projekt på.
Nån hundralapp sparades alltså in.

Engla & Emanuel har spelat Kinect och det är ju så kul och titta på dem när det går in 100% i äventyren som ska klaras.
Jag tycker det är jätte kul när man inte behöver använda sig av handkontroller utan använder kroppen som kontroll.

Tänkte försöka få ork till lite städning här i e.m men det får vi se hur det går med det.


Imorgon var det ju tänkt att vi skulle gå ut och käka gott & svänga våra lurviga,
men Elvin är så himla snorig så känns bättre och hålla sig på hemmaplan och inte lägga över allt på Patrik direkt han kliver innanför dörren.
Elvin var lite knölig inatt också pga snoret, men som tur är har han iaf klarat sig från feber.
Hur länge kan det där med snorighet hålla i sig egentligen?

Så som det ser ut nu så skjuter vi på det hela till nästa helg, men skulle det vara avsevärt mycket bättre imorgon så kör vi som planerat.


Nehe, nu ska färgen sköljas ur...

Välkommen till Världen Lilla Du

31 maj - 7 juni

Resan är äntligen bokad!

Det blir 7 dagar i Turkiet/Bodrum på ett all inclusive hotell, jag , Engla & Patrik.

Så sjukt billigt så nu vågade vi inte avvakta längre. 

14000:- för 3 personer och all inclusive på ett 4 stjärnigt hotell är ju galet billigt faktiskt,

med tanke på att bara flyg & hotell skulle landa på runt 12000:- för 2 vuxna & 1 barn. 

Vi har aldrig testat all inclusive konceptet förut så det ska bli spännande. 

När man läser om det på hemsidan så lär man ju inte behöva gå och vara varken hungrig eller törstig. 

Det serveras någon typ ätbart konstant och dryck finns att hämta nästintill dygnet runt. 

Nu håller vi tummar & tår att inget oförutsett händer så vi måste avboka. 

Min mentala laddning för och vara borta från grabbarna i 7 dagar har startat. 

Det går säkert bra,

men till skillnad från Patrik är jag ju absolut inte van att vara ifrån av barnen.  

Även träningsresultaten har en deadline iom resan.

K Ä M P A ! ! !

Idag är ingen vanlig dag nej för det är Emanuels födelsedag

hurra hurra hurra!

STORT Grattis på 6-års dagen finaste Emanuel

Glad Alla Hjärtansdag!

Idag har vi varit på en rutinkontroll med Lille Emil,

pga en öroninflammation han hade för ett tag sen och allt hade läkt ihop fin fint. 

Tycker det är jätte bra att de kallar tillbaka barn som haft öroninflammation efter några månader så man kan se så allt ser bra ut.

I April är det Elvins tur att visa upp öronen av samma anledning. 

Jag passade på att vara lite fräck,

när Dr var klar med Emil så frågade jag om några utslag jag fått vid knät häromdagen,

innan de dök upp hade jag ganska ont i knät och trodde det berodde på överansträngning men nu vet jag att det troligtvis är bältros. 

Jaja, värre saker kan man ju råka ut för. 

Ingen medicinering då jag fortfarande ammar och så verkade det som att det är de över 65 som får besvär efteråt om de inte tar medicin. 

Vad vet jag?

Riskerar iaf inte Elvins hälsa. 

Under tiden jag var på VC var Emanuel & Nilla hemma här och passade Lillskiten. 

Skönt och slippa släpa på babyskyddet då det börjar bli aningens tungt. 

Inom kort är det väl tänkt att vi ska byta ut det mot en vanlig bilstol. 

När vi kom hem hade Emanuel städat både Engla & Emils rum och inte nog med det,

Nilla hade städat & plockat i köket & vardagsrummet.

TUSEN TACK,

nu slapp jag veckans städning. 

Doften av nystädat är svårslagen!

Som jag brukar säga:

ALLA borde ha en Nilla,

en som ALLTID finns där och ställer upp i vått & torrt.

Jag har ju varit lite depp & haft mycket oro i kroppen & knoppen ett tag nu och idag känns det mycket mycket bättre.

Kanske är Nilla mitt knark och när abstinensen blir för jobbig så blir jag deppig?! 

TJING!

Grattis till min Lille skit som blir 6 månader idag!

Wow tiden bara springer iväg...

Grattis världens finaste Elvin

endast några timmar gammal

Finner inga ord!

I över en veckas tid har jag haft en stor klump i magen och många tårar har trillat,

men nu äntligen börjar det se ljust ut igen.

Finaste Lille Jamie!

Hade det här behövt gå så långt som en ambulansfärd?

Hur F*N kan 4 fyrajävlautbildade läkare MISSA att viruset sitter i lungorna?

Varför utförs inte ett enkelt näsprov som rutin i RS tider OCH framförallt på små bebisar? 

Hur kan man bara nonchalant vifta bort föräldrars oro?

(speciellt när de talar om att RS finns på barnens förskola)

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om skiten,

men jag länkar till Carinas egen blogg istället, där är det mesta nedprintat! 

http://blondiescrib.wordpress.com/

Hoppas innerligt att ni snart får komma hem till resten av familjen som måste vara alldeles sjuka av  saknad efter Mamma/Sambo & Lillebror/Son.

(Vi saknar Er också såklart)

Min Vän, min fina fina Vän!

Jag Älskar Dej!

Tänkte ta en liten titt på Instagram och ser detta!

Om jag tjuter?

OH JA!

Jag lider med Patrik som träffar sina barn 3 dagar av 7 möjliga. 

(finns de som ha det värre, jag vet)

Men det här är VÅRAN verklighet och hade det funnits andra alternativ hade vi såklart anammat dem,

men just nu finns de inga alternativ. 

Den enorma saknaden efter sin 3 juveler måste ju vara olidlig.

Detsamma gäller barnen,

ända sen Engla lärde sig veckodagarna har hon räknat från måndagmorgon hur många dagar det är kvar tills Pappa kommer hem igen. 

Detta skär i mammahjärtat!

Min fina fina (snart) 6 månaders Bebis,

Elvin 

Han är överallt,

jag lämnar honom i gymmet eller på filten men efter ca 1 min hittar man honom någon annanstans i vardagsrummet. (än så länge)

Han kämpar och kämpar med att komma framåt med hjälp av krypning,

men ännu står han mest och gungar på alla fyra.

Ser så otroligt sött ut och så kommer temperamentet och han blir sur som ett bi eftersom han inte kommer framåt. 

Då lägger han ner sig och kör på med rullning/ålning. 

Ibland känns det som tiden står still,

men när man tittar på sina barn så inser man ganska snabbt att tiden gör allt annat än står still.

Älskade fina Ungar, ni blir stora alldeles för snabbt!!!

Mamma älskar Er mer än vad ord kan beskriva! 

En unge i minuten...

Jag och Engla satt och tittade på det här på eftermiddagen.
Förut när jag frågat henne hur många barn hon vill ha när den tiden är inne har hon svarat typ 30,
och när vi sitter och tittar säger hon plötsligt:

-Du mamma, jag tror det räcker med 3 barn när jag bli stor.

Sötnöten...

Det är helt sinnes alltså vilka känslor som svämmar upp när man tittar på förlossningsprogram.
Jag vill föda igen, igen och igen.
Tårarna sprutar och man känner den där härliga känslan i hela kroppen.
Alla ni som fött barn vet vilken känsla jag menar.

Tur att jag vet mina begränsningar och att det bor en liten realist i mig.

Ni som vet med Er att ni kommenterat,
jag mitt rikspucko har ju inte sett att det finns en funktion som heter SVARA...haha!
Yes I´m blond!

Så...nu när jag hittat den så svarar jag där,
vet inte om NI ser att jag svarat eller hur det funkar men nu vet ni iaf att jag svarar där.

God Kväll på Er kära läsare!

Först och främst stort T A C K till alla Er som lämnar kommentarer, blir så otroligt glad när jag loggar in och ser att ni lämnat avtryck. 

Det liksom sporrar mig att fortsätta uppdatera. 

6 månaders besiktningen gick galant och Lille Elvin väger numer 8315g och är 65 lång men längden är nog inte riktigt 100% enligt mig,

skulle tippa på att det blivit felmätt sist eller idag. 

Testerna gick också bra och han tittade nyfiket på vad Dr hade för sig. 

Frågade lite om prognoserna ang RSV här i Hällefors och Eva hade inte hört något mer än rykten så det verkar inte ha eskalerat nämnvärt här i kommunen, so far.

Frågade också ang syskon och förskola.

Det enda han sa Dr Krok var att hade Elvin varit 2 månader eller yngre så hade han tyckt att syskonen skulle vara hemma då det är de barnen som blir riktigt dåliga,

men han påpekade också att för att förhindra smitta så är det ju absolut inte fel att ha dem hemma då riskerna såklart ökar om man har syskon på förskola. 

Annars har det varit en dag som alla andra.

Mitt humör var under all kritik en vända här på e.m men jag lugnade ner mig och hann mysa med kidzen innan det var dags för nattning. 

Är det någon av Er som läser min blogg som är protein junkies?

Tänkte höra mig för om proteinpannkakor samt kesoplättar,

är det någon som har erfarenhet av något av det?

Gjorde våfflor till barnen vid lunch och hörrni,

jag var så J***A nära att hugga en rackare, men såklart så vann disciplinen. 

Jag hittade en blogg igår som jag blev förälskad i direkt,

massa bra & snabba tips om allt möjligt.

Försökte lägga in en länk men verkar ju omöjligt.

Ni hittar den på finest.se Pischas Blogg

Imorgon är det torsdag och jag hade hoppats på att Patrik skulle komma hem,

 men inte denna vecka heller!

Här får vi vackert vänta till på Fredag eftermiddag och JA en dag gör skillnad.

Vi får iofs vara glada att han kommer hem över huvudtaget då de hade frågat honom om han kunde tänka sig att jobba helg vilket han inte ville.

Hade jag och kidzen åkt upp så hade han gjort det men jag är inte så sinnad att göra det så då bestämde han sig för och komma hem. 

Nej ni nu ska jag äta ett ägg och kika lite på fotboll

Grabbarna Bark i entreprenadbranschen

Lille Elvin får låna Storebrors bilar men lite lite vråg blir han allt våran Emil

Varför?

Vad är det med mig och detta nattsuddande egentligen?
När jag nattat alla barnen strax innan 19 ikväll tog jag med mig datorn och bäddade ner mig i sängen.
Tänkte fördriva tiden lite innan "Maria & Mindy" började vilket jag också gjorde men det programmet är ju slut för längesen och jag sitter fortfarande här och ugglar.

Borde sussa för längesen,
imorgonbitti kommer mami hit och passar Emil & Engla medan jag & Elvin åker på 6 månaders besiktningen.
TACK finaste finaste Mamma...
Ska bli spännande och se hur det ser ut på längd och viktkurvan nu när han äter mer fast föda.
Läkarbesöket är alltid skrämmande tycker jag,
men det hänger väl ihop med Emils kaotiska första månader antar jag.
Ska förhöra mig lite om RSV också.
Framförallt hur prognosen ser ut för just Hällefors i nuläget och vad de tycker att man ska göra för att undvika smitta.
Man kan ju vara smittobärare även om man själv inte är sjuk.


Såhär såg det ut när Emil blev sjuk i RSV:

Han var lite snorig o dann men inget märkvärdigt sådär,
så vi åkte ner till GBG som planerat för att få hans hjärfel opererat.
(pratade med dem där nere om de tyckte vi skulle komma trots lite snuva)
De tyckte de eftersom han verkade frisk för övrigt och ingen feber.
Väl där gick de igenom honom med allt som tillhör operationen osv, kollade tempen och till sist ville de ta ett prov ur näsan för att försäkra sig om att det inte var något virus på gång.
(sövas med ett luftrörsvirus innebär VÄLDIGT stora risker)
Det testet skulle vi få svar på morgonen efter.
Fortfarande inget märkvärdigt mer än lite snuva på lille Emil, men vi använde näsdroppar och det hjälpte en hel del.

Morgonen efter när vi kom till avd visade testet att han hade RSV.
Då sa de att han antagligen var i startskedet och att de närmsta dagarna kunde bli värre eller så skulle han antagligen inte påverkas mer av det.

Vi åkte hem igen då de inte ville söva honom. (såklart)

Första natten hemma var helt lugn och ingenting verkade vara på G och Patrik åkte till Sthlm och jobbade som vanligt.
Jag åkte åkte upp till Örling och umgicks med mamma & pappa.
Emil var fortfarande helt okej,
men sen senare på kvällen när vi satt och tittade på TV tyckte jag han verkade ansträngd i andningen och sen gick det jävligt fort.

Jag sprang ner med honom och ut på trappen för och se om han skulle bli bättre och få lättare att andas men icke,
pappa ringde 112 och ambulans tillkallades.
Under tiden där slutade han helt att andas och sen minns jag faktiskt inte hur illa det var men jag stod med honom ute inlindad i en filt och blåste in luft i munnen på honom med jämna mellanrum.

Här önskade jag så att han åtminstonne skulle orka skrika eller jämra sig,
men han var helt likgiltig...blicken helt tom liksom.

Ambulansen kom och vi åkte iväg till USÖ!

Där fick han inhalera var 3:e timme under hela natten och morgonen.

Usch och blä...hemska bilder på näthinnan dyker såklart upp.
Hoppas innerligt att kulmen snart vänder neråt!

Dagarna går och går

Jag fullkomligt älskar att vara hemma med mina juveler,
men det börjar kännas aningens monotomt att varje dag göra samma saker.
Det känns som att jag inte gjort annat än ammat och varit gravid de senaste åren (vilket jag också har)
Jag kan inte annat än beundra Er som har fler barn än mig och som har gjort detta i dubbelt så många år som jag.
All cred till Er!!!

Jag antar att Patriks jobbsituation bidrar till att jag känner som jag gör.
Skulle han vara hemma varje dag skulle ju utrymmet för egna aktiviteter och liknande vara större och då skulle antagligen jag känna mig mer tillfreds.
Nu menar jag inte partaj och dylikt,
utan t.ex gymmet, simhallen, promenader och visst kan man göra mycket av detta även när man har barnen,
MEN det är även skönt att göra saker utan dem.

Samtidigt är jag otroligt glad över att bo i Sverige där vi har den här möjligheten att få vara hemma med barnen så länge.
Skulle kännas hemskt och behöva anlita en typ Nanny när bebisen är 3-4 månader pga att man måste ut i arbetslivet igen.

Någonting mer jag längtar efter är V Å R E N ! ! !
Vintern är jätte fin på sitt sätt och jag älskar den,
men jag tycker den är aningen lång här i kära Svedala...men bara Mars kommer så brukar det ju vända och bli varmare, eller hur?
Där är vi snart!


Hoppas ni haft en fin dag!!!

Idag har jag svaret på varför det gick segt på löpbandet,
det stavas förkyld/influensa!
B L Ä !

Tur att jag redan meddelat Pyret om att Emil & Engla inte kommer denna vecka.
(Vill inte riskera RSV)
Skönt och slippa ge sig iväg ut när man själv mår som en påse nötter.

Emil & Elvin är lite snoriga, jag har huvudvärk de luxe men Engla verkar helt okej...som vanligt!
Peppar Peppar, hon har knappt varit sjuk sen hon föddes.
1 omgång kräksjuka vid 1-års ålder, nån penicillinkur mot svinkoppor that's it!
De enstaka gånger hon haft feber kan nog lätt räknas på en hand.
Hoppas det håller i sig!!!

Hoppas innerligt att det stannar vid lite snoriga näsor för pojkarnas del och för min del hoppas jag att denna huvudvärk ger med sig snarast!

Imorgon är det 6 månaderskontroll för Lilleman...
Tänk, den 12 februari blir han REDAN 6 månader, Time Flies!!!
Utvecklingen bara ruuusar fram!

Nehe, ska försöka blunda en stund nu och hoppas på att huvudvärken försvinner!

RS virus

Till ER med små bebisar,

(och andra också såklart)

RS virus härjar i Hällefors!

Vem?

Vem är det som ska okej:a innehållet på de sociala mediesidorna?
Statusar, bilder, blogginlägg och dylikt?
Det är väl upp till var och en vad man uppdaterar om/med.

När jag hade FB fanns det vissa som uppdaterade FÖR MIG ointressanta saker, enkelt, jag bockade för att jag inte ville se deras statusar osv eller så tog jag bort dem som vän.
Instagram har jag gjort privat av samma anledning.

Min blogg och Instagram är mestadels till för mig själv,
jag älskar att skriva och för mig är det en typ av avslappning och lite terapi att kunna sitta ner i lugn och ro för och printa ner tankar osv.
Instagram älskar jag...jag älskar att titta på andras bilder, allt från träning/kost till bebisbilder och massa annat, det liksom funkar som inspiration för mig.
Det som inte intresserar mig väljer jag bort, enkelt!


Varför har ni blogg, Instagram, FB och dylikt?


Jag tycker också att det är väldigt intressant hur man väljer att tolka vissa saker som skrivs på nätet.
I skrift kan ju saker och ting tolkas på det mest roliga sätt.
Jag har fått förfrågningar om blogginlägg som jag skrivit och de har blivit tolkade på ett helt annat sätt än vad som var menat,
det tycker jag är intressant.

Förut när bloggen var låst kände jag mig mer avslappnad att skriva om vissa ämnen då jag hade koll på vilka som läste mina rader,
det var människor (de flesta) som för mig ALDRIG skulle låta tolkningarna sväva långt utanför gränserna.
Människor som kunde läsa och tolka inläggen med glimten i ögat emellanåt.

Vaken bebis...

Tjo!!!

Tjingeling!


Friday it is!
Solen skiner och det är ju UNDERBART härligt, men en nackdel med det är mina skitiga fönster.
Jisses vad de är skitiga...
Får nog ta hit mammsen inom en snar framtid.

Började dagen med den obligatoriska väg & mätningen.
Vågen pekar fortfarande neråt (-1kg till) och måttbandet kan dras åt ytterligare (-1cm till) och allt detta trots en katastrofal vecka.
Jag får vara nöjd med tanke på förutsättningarna denna vecka.

Sen har jag plockat lite här och där, Engla fixade lunchen (moussakka), vikt sängkläder, laddat en maskin med tvätt och tjattrat med Nilla som kom på besök.
Här ska planeras utgång minsann.
Det ser jag verkligen fram emot...sitta och tjattra, dricka goda drinkar och svänga sina lurviga.

Hon hade även prelbokat en stuga i Björnrike till nästa säsong (man måste ligga med om man ska få den stugan man vill) och det ska bli underbart härligt att ha något att se fram emot.
Planen är att Emil ska åka slalom för första gången då också. Han var ju inte så glad i år då Engla fick åka men inte han.
Elvin får nöja sig med pulkan eller snowracern ett år till.

För tillfället sussar grabbarna middag, Engla spelar på min gamla telefon (numer hennes) och jag printar ner några meningslösa rader här,
men enligt statistiken så gillar ni att läsa även om raderna saknar intressant innehåll.

Lille Emil fortsätter att imponera på mig.
Idag har han inte haft blöja på hela förmiddagen, tog på honom en när han skulle sova så får vi se om den är torr eller inte när han vaknar,
men han får fortsätta gå utan under eftermiddagen också.
(det har han gjort hela veckan efter dagis)
Det har funkat kanon!
Han är verkligen superduktig min Lille kille.
Enda missödet vi varit med om var häromdagen när han lekte i Englas rum och glömde bort sig, men 1 gång är ingen gång ju.

Ha en trevlig helg kära Läsare! 

Kvällstankar...

Den 2:a januari 2012 fick jag vara med om det som skulle vara omöjligt.
(eller inget är väl egentligen omöjligt)

Jag stod på toaletten hemma hos Nilla med ett graviditetstest som hon hade köpt åt mig eftersom hennes man var övertygad om att jag var gravid.
Själv skrattade jag bort det och förklarade att i mitt fall är det typ omöjligt.

Jag gjorde det man ska göra för att kunna avläsa ett graviditetstest.
Vänta 5 min stod det på kartongen...
Både jag & Nilla stirrade på stickan och 5 min behövdes inte om jag säger så.
Det blev totalt tomt i hjärnan samtidigt som det blev storm där inne.
Just där & just då var jag livrädd!
Såklart kom tårarna och just där och just då kunde jag inte avgöra om det var av rädsla eller av glädje, men efter att jag samlat mig en stund blev jag såklart glad och log brett över att det omöjliga hade inträffat...ett mirakel nr 3.
Mot alla odds liksom!

Redan när Elvin låg i magen sa vi att detta är sista.
(det sa vi redan efter Emil)
Idag tror jag/vi inte änns på vad läkarna säger då mirakel tydligen sker.

Jag vill absolut inte hamna i en sits där jag måste välja behålla eller abort.
Hittills finns det ju inga 100% säkert preventivmedel,
inte änns sterilisering är ju 100% säkert så självklart har vi tagit upp ämnet,
vad gör vi om det skulle inträffa?

Första gången vi pratade om det var svaret givet: abort!!!

Ju längre tiden har gått dessto mer inser jag att jag antagligen aldrig skulle kunna gå igenom en sådan procedur.
Läste om medicinsk abort ikväll och jag började tjuta.

Jag vet ju att det är AS tufft med en liten bebis när man har fler barn och en gubbe som bara är hemma på helgerna,
men allt är ju övergående.

Vad skulle hända när stormen lagt sig och vardagen känns lättare igen, när tankarna kring det borttagna barnet sakta men säkert kryper in innanför hjärnbalken?
Kanske hade det inte varit hela världen med en till, han el hon, ja, i mitt fall är det här bara spekulationer eftersom jag helt saknar erfarenhet kring abort, tack o lov!

Jag vet hur det är att gå runt och oroa sig över att kanske bli barnlös, testa minus gång på gång och känna hoppet sakta men säkert glida ur kroppen och förtvivlan ta över.
Hur skulle jag någonsin kunna göra en abort och känna att det faktiskt var ett okej beslut?
(beror ju såklart på omständigheterna)

Helt galet att jag tänker på det så ofta som jag gör, jag är ju inte änns i situationen.

Nu senaste dagarna är väl egentligen inte så konstigt, med tanke på C & K situation.
Där har de inte änns något val, det är inte frågan om vad de vill utan det måste ske.
Om det bara sett lite annorlunda ut så hade det inte behövt hända.
Det här är en såndär sak som saknar mening, varför bli gravid om man inte änns få välja att behålla det?
Jag lider verkligen med Er och önskar att det hade kunnat se annorlunda ut för Er.


Behöva göra ett UL och se fostret/barnet vad man nu väljer att kalla det, och sen åka hem med tabletter som gör att kroppen ska stöta bort det, smärtsamt är det också.
Sen tillbaka till sjukhuset för efterkontroll SEN kan man börja släppa det om nu allt kommit ut.

Det här inlägget handlar absolut inte om att JAG tycker att abort är fel utan det handlar om mina känslor inför ett sådant val.
Självklart är det omständigheterna som till slut avgör valet,
men när man inte är i situationen är det ju väldigt enkelt och tänka hur man skulle agera, men verkligheten kan mycket väl skilja sig från tanken.

Enda gången jag tycker att det är fel är när människor använder abort som preventivmedel.



p.s har fått ett okej från K att skriva om deras situation d.s