Sitter och kikar på Hemnet & Bovision.
Pirret är ett faktum och känslorna väller över...Försöker sätta mig in i en ev. flytt.
Jag personligen har ALDRIG flyttat från min hemkommun.
Patrik har som längst bott i Karlskoga under korta perioder.
Känslan är obeskrivlig.
Ena stunden är man pirrig och extas för att i nästa stund vara LIVRÄDD!
Vad finns det egentligen att vara rädd för?
Trivs man inte så är det ju inte längre hem än vad det var dit.
Värt ett försök, helt klart!
Detta har ju varit på tapeten många gånger förut, så lika bra och testa istället för att fortsätta fundera och ångra sig att man inte testade när barnen var små.
Vill inte behöva riva upp dem när de blivit äldre.
Än sålänge är de så pass små att det antagligen kommer anpassa sig.
Min trygghet i detta är såklart att syster yster med familj finns i närheten, så helt solo blir vi ju inte.
Hon har ju flyttat dit en gång i tiden och kommer garanterat vara ett super stöd de dagar det känns tungt och om hemlängtan skulle kännas oöverkomlig.
Hon jublar iaf om vi flyttar närmre.
Vi får väl se vart det bär vägen med allt?!
Bara kasta sej ut o se va som händer,vi (Hällefors) finns här o tar emot om du/ni faller... :)
SvaraRaderaMen personligen tror ja de kommer funka kanon,visst e de svårt att rycka upp rötterna när man "bott" in sej på ett ställe. Men ni har snart samma känsla för ert nya hem.
"Home is where your heart is" heter de visst va... :)
Kraam ♥
Jag tycker ni gör rätt i att flytta nu då barnen är små (OM det nu blir ert val förstås, att flytta alltså). De skaffar snabbt nya dagiskompisar i den åldern och anpassar sig snabbare än vi vuxna gör. Å det är ju som du skriver bara att flytta tillbaka om det inte fungerar eller faller er i smaken =) Lite trist tycker jag ändå det är med många som drar härifrån och sedan bara gnäller på Hälleforsare och ser ner på sin gamla bostadsort. Man ser på facebook hur de nästan förlöjligar Hälleforsare som "inte vågat ta sig härifrån". Jag skulle inte vilja flytta, jag trivs, men jag vill gärna att mina barn provar sina vingar o ser sig om när de har åldern inne. Å visst är det ju bra om några stannar så bygden lever vidare ;) Jag är säker på att ni kommer att trivas dit ni ev kommer =) Lycka Till!
SvaraRaderaVill skriva massor! Jag erkänner, jag blir tårögd när jag läser det du skriver. Om en flytt blir aktuell kommer jag bli ledsen över att en av mina absolut närmaste flyttar med sin fina familj. MEN samtidigt kommer jag vara så glad för er skull! Jag vet att du/ni haft det kämpigt många gånger på grund av att ni är ifrån varandra. Får ni bara vara tillsammans och vara en familj på heltid får även vi gladare vänner ;) Självklart kommer vi sakna er, men Stockholm är inte andra sidan jordklotet och så vitt jag vet finns det telefoner i Sthlm också ;) Och Mollie kan nog inte vara utan sin Emil hur länge som helst ;)
SvaraRaderaNi ska bara följa era hjärtan och göra det som känns bäst för er!Ni har inget att förlora! Vi finns alltid här för er och vi stöttar er och hjälper er i vilket beslut ni än tar.
STOR KRAM!