tisdag 1 februari 2011

~Räkan & Jag~

Vi ligger här i soffan och myser lite, eller jag försöker hålla mig vaken någon minut till medan Räkan hickar på där inne i mörkret.
Men ändå känns det som att vi på något härligt sätt samspelar & komunicerar.
Jag ligger på ett sätt, Räkan buffar, jag byter position, Räkan buffar igen & jag testar ytterligare en position och eventuellt några till innan...
Nu så, nu har vi förstått varandra, Räkan nöjd = Mamma nöjd!

Jag kan inte bestämma mig om jag "lessnat" på att vara gravid eller inte?
Smärtan är såklart hemsk, men jag gillar verkligen dessa "mysstunder" och ovissheten om vem som gömmer sig där inne.
Sen är jag väl medveten om att tiden bara rusar fram när den väl är på utsidan.
Hoppas att jag verkligen njuuuter av varje sekund denna gång även om det ibland kommer vara tufft o jobbigt.
Det känns som att man har så "bråttom" med första...eller att man hela tiden strävar efter nästa utvecklingsfas och nästa steg i lärnings processen.
Nej, jag tänker då skrika STOPP till mig själv vid sådana tillfällen...Bebistiden kommer aldrig åter.
Och detta är verkligen sista gången jag är med om detta vackra & underbara...
Vilket känns helt rätt för oss...

1 kommentar:

  1. Ja tiden går verkligen skrämmande fort...gäller o ta tillvara på varenda sekund för som du säger, den tiden kommer aldrig tillbaka...
    Kraam

    SvaraRadera