Spring Spring Spring

Jag har någon typ av hatkärlek till det där med löpning. Haha! 

Jag vet i alla fall en sak och det är att känslan när man kommer hem igen efter en löptur är svårslagen. Adrenalinet skenar och endorfinerna lever rövare. Underbar känsla. Jag älskar den! 

Idag tog premiärturen för i år. (Sprang en kortis förra veckan men idag var första "riktiga" turen) Jag bestämde mig innan för en slinga och hoppades på att den skulle vara minst 5 km eftersom jag även bestämt att inget under just 5 km skulle vara acceptabelt. Haha! Det saknades några ynka meter så fick springa in en liten bit mot fjällbo också. Nu är det gjort, första 5:an för säsongen, och jag är riktgt nöjd och taggad för kommande turer. Som sagt hatkärleken är underbar!!! ❤️ 

Löpning fungerar perfekt som terapi också. Idag har jag hört så mycket konstigt och idiotiskt så hälften vore nog. Då är det skönt att rensa bort skiten med hög musik och puls. Egentligen får man aldrig sluta förvånas. Om fler människor kunde tänka längre än näsan räcker så skulle antagligen en hel del människor slippa bli sårade. Egoister är ett vidrigt släkte! I synnerhet de som inte ens fattar att de är det...blä!

En bild på egoisternas motsats! Sällan har jag träffat någon som gör så mycket för andra ❤️ ibland osunt mycket! Men sån är hon...och jag älskar dej för det! 

Nej ni gott folk, dusch, kvällis & sängen, det kanske vore något?!?! 

Men för bövvelen, jag har ju glömt skryta över min fina Engla...

I fredags kom äntligen hennes nya cykel som hon fick när hon fyllde år så i Lördags ville hon ta en cykeltur. Sagt och gjort trots snöfall & kyla. Hon och jag begav oss mot Hällefors med sikte på Sikfors (farmor & farfar) med ett stopp för nytt hjälmköp på Mickes. Redan vid brandstationen sa en sorgsen Engla:

- Mamma, jag orkar nog inte till sikfors. Mina ben är döda. 

Som hon kämpade upp för backarna hemifrån. Dessutom var däcken typ tomma vilket innebar att hon inte hade nå rull i nedförsbackarna. Stackarn. 

Vi kom i alla fall överens om att cykla till OKQ8 för att pumpa hjulen. Där pausade vi och fixade däcken. Sen cyklade vi mot Mickes. När vi köpt ny hjälm säger Engla: 

- Du mamma, vi tar och cyklar till farmor & farfar ändå, det fixar jag nu när däcken är pumpade.

Jag frågade om hon var säker och det var hon minsann. Så vi trampade iväg till Sikfors via Lygna. Totalt blev det en tur på 1,2 mil. Engla var så stolt när hon kom fram så tårarna nästan kom. Hon var snabb med att berätta för Patrik hur det kom sig att hon klarat det trots stumma ben...

- Jag har ett jäkla pannben sa hon! 

Hon är för härlig den där Engla...❤️ 

Sen var det dags för cross...även där har det gjorts stora framsteg. I början gjorde hon klart för oss hon bara skulle åka på ettans växel men i helgen släppte spärren. Hon fattade grejen, så nu växlas det hej vilt. 

Ibland blir man bara sådär löjligt stolt ni vet...och mallig men det tycker jag att man kan få vara faktiskt! 

Emil våran Emil 💙 

Våran älskade lille pöjk. USÖ besöket gick strålande. Hans blodtryck hade sjunkit rejält och läkaren var nöjd med flödet. Han tyckte inte att det var nödvändigt med årliga besök längre. Så himla skönt. Nästa besök blir inte förrän hösten 2017. 

Emil skötte sig exemplariskt under besöket, svarade glatt på Dr's frågor och skakade t.o.m hand. Haha! Vi kunde även konstatera att han hoppat upp ett snäpp på sin längdkurva. Inte konstigt att alla byxor är för korta. 

Emil & Dr Shalan, enligt mig den bästa läkaren jag träffat. Han är otroligt bra med barn. 

Emil beställde Mc Donald's efter besöket. 

Kvällsfunderingar...

Denna tiden på året är alltid lite upp och ner. Imorgon vankas den årliga hjärtkontrollen på våran älskade Emil ❤️ självklart är jag glad över att de gör kontrollerna men det väcker sån ångest och på en millisekund är oron tillbaka. Våran älskade fina Emil. 

Förhoppningsvis ser det fortfarande okej ut och om inte, så får vi ta det då. 

Nu måste jag försöka sussa om jag ska orka upp till jobbet...

Trygg Hansa

Jag har nämnt det förut men det måste göras igen, vilket fantastiskt försäkringsbolag. Idag var det upp och nervända världen hos mig men efter några minuters samtal med Mattias på just Trygg Hansa kunde jag andas ut, torka bort tårarna och börja andas normalt. 

Jag har aldrig ångrat valet av försäkringsbolag och kommer troligtvis aldrig göra det heller. T A C K ! 

Jag gillar människor som ser en lösning på problem som dyker upp. I dessa fall är kundbemötande så otroligt viktigt och det är trots allt det man till sist kommer ihåg. Likaså i mitt jobb, patienterna kommer minnas hur de blev bemötta. Det är sååååå viktigt! 

Nu ska denna kvinna ta en dusch och sen är det sängen som kallar! 

Natti Natti ❤️ 

Fjällen Fjällen, älskade Fjällen ❤️ 

Här har vi det bra! Finns inget så härligt som fjälluft...ser redan fram emot nästa skidsäsong och då är det en hel vecka som är bokad. Underbart! 

Godkväll på Er!

Vad har hänt sen sist? Mina dagar består som bekant mest av jobb och jag älskar't. Det känns lyxigt och ha ett jobb som man verkligen trivs med. Dagarna bara swishar förbi och hjärkontoret tankas ständigt med ny kunskap. 

Idag gjorde jag ett gästspel i Filipstad igen. Denna dag hade jag lovat att hjälpa till för längesen och det var inga problem med jobbet. Sen fick jag ju äran att jobba med Terese och det är alltid lika roligt. Dagen hann knappt börja förrän den var slut kändes det som. 

Efter jobbet åkte jag & Terese till Vital Gym. Älskar ju det gymmet så det var ju perfekt och passa på när vi ändå var i stan. Axlar & biceps...jahopp...kommer antagligen inte kunna röra armarna de närmsta dagarna. Men det går över...

Nästa vecka tänkte jag & Nilla dra igång med löpträningen. Kanske är lika bra om vi ska ta oss runt tjejmilen i höst! Det ska bli skönt faktiskt. Löpning är ju något som man oftast lyckas klämma in. Så det passar ypperligt just nu. Allt som kräver tidspassning är uteslutet. Det skapar bara  stress & ångest om man inte kan komma iväg och det är big no no för balansen. Så nu får det bli löpning/promenader varvat med gymmet. Känns skönt att ha Nilla med på tåget. Man liksom drar iväg varandra de dagar som motivationen tryter. Sen är ju träning oftast roligast när man har sällskap, faktiskt! 

Har ju glömt lägga in bilder från i lördags btw, äntligen fick jag och min fina Carina till en dejt. God mat på Corren och dans på Christinas...alldeles helt i vår smak. 

Love you til the moon and Back ❤️ 

Nu kallar sängen hörrni...Natti Natti!!! 

Ibland blir jag så jäkla arg, eller mest ledsen faktiskt!

Om man inte har för avsikt att hjälpa människor samt se till att de har det så bra som möjligt, oavsett problematik då ska man f*n inte jobba inom vården...punkt! 

Man både läser, hör och ser hur människor med olika problematik blir behandlade bortikring. Vidrigt!!!

De har ju knappast "valt" sin livssituation. Nej fy för bövvelen alltså.

Vårdyrket har blivit alldeles för lätt att komma in i anser jag. 

Godnatt gott folk!!! 

Jag visste väl...

att jag inte är en hatisk person, egentligen. 

Tack älskade syster yster för att du finns och alltid säger de rätta orden även om jag ibland brukar tycka att du överanalyserar...haha...men just idag krävdes just det för att öppna mitt trångsynta sinne. Jag känner mig ett ton lättare och helt slut. 

Ikväll har jag varit ute på en pwr walk med Nilla & Alex. Jisses så skönt det var. Frisk luft och regnstänk, I Love it! ❤️ 

Nu finns det några borden kvar innan jag tar natten men dessa skiter jag i...lite kvarg & blåbär, sen ska jag bädda ner mig. 

Ååå herregud vilken god middag jag åt idag. Tur jag har kvar till matlåda imorgon. 

H A T 

Det är ett starkt ord. Lika starkt som ordet älska. 

Jag försöker lära mina barn att inte använda ordet hat då det just är så himla starkt. Jag brukar säga att man tycker mindre om osv. (So far handlar det mest bara om olika maträtter) 

Just nu sitter jag i den sitsen att jag inte kan leva som jag lär...tror jag. Vet egentligen inte hur hat känns eller inte känns men känslan jag har i kroppen är något jag aldrig känt förut. Den är så tydlig och stark. Den får mig att må illa, vilja kräkas och skrika på samma gång. Hur jag än försöker leda tankarna och känslorna åt ett annat håll så dyker de upp från ingenstans igen. 

Som tur är tror jag på KARMA! 

De kommer få sin skopa och har redan fått ett gäng och allt detta medan jag kan luta mig bakåt och pyssla med mitt. Så går det. 

Därför låter jag inte dessa känslor ta över min hjärna...det gäller och tänka sig för ordentligt. Varje litet steg, varje litet ord och även varje liten handling kan få konsekvenser. Stegen, orden och handlingarna ska vara noga uträknade och inget bull...bara ren skär sanning. 

Men i dessa känslor finns en sorglig blandning av andra känslor också. Det är nästan så jag lider å andras vägnar. Skäms lite också faktiskt eller ganska mycket. 

Skulle kunna skriva i all oändlighet men jag vill lägga mina tankar på något annat innan jag somnar...

Godnatt alla fina ❤️ 

Ååå vad hon är lycklig våran lilla Engla! ❤️ 

Idag fick hon sin allra första cross. Hon har pratat om att hon vill testa och köra men vi har aldrig haft möjlighet att låta henne göra det, men idag på fm åkte vi till Laxå och köpte en åt henne. En Kawasaki kx65 fick det bli. 

Det var med stor spänning vi presenterade den för henne och jag kan säga att mina förhoppningar var inte jätte stora då det är en manuell och hon har endast kört fyrhjuling med automatlåda innan. Dessutom låter ju crossar en del och bara det kan ju vara skrämmande, sen balans och alla moment på det. Engla hoppade upp och fick instruktioner från Patrik (som åkte cross första gången när han var 4) hon lyssnade och iakttog och vips så for hon iväg som hon inte gjort annat. Helt galet ju!!! T.o.m jag tog mig några turer. Haha! Barnsligt roligt måste jag säga. Vår lille Elvin är dock supersur eftersom han inte fick köra själv utan bara åka med pappa. Kanske får lov att köpa en pw 50 också?!?! Nej då, Emil och Elvin får nöja sig med fyrhjulingen ett tag till.