Terminens första uppgift är mejlad, hur det känns? 

Nja, inge vidare faktiskt. 

Att komma hem från en veckas underbar semester till informationen att deadline för första uppgiften är idag kändes allt annat än kul...

Jag har inte ens hunnit få kurslitteraturen men som tur är finns det snälla människor som lånar ut sin. 

På totalt ca 6 timmar knåpade jag i alla fall ihop 13-14 sidor och besvarade alla 11 uppgifter varav 3 var fallbeskrivningar. Det får duga helt enkelt...nu är det bara denna eviga väntan på feed back från läraren. Usch! 

Under dagen idag har vi kaklat klart i köket. T.o.m jag har kaklat. En sak till att ta med i livets CV! Haha. 

Imorgon ska kryssen plockas bort och fogen ska på plats sen börjar det bli tid att välja tapet...snart snart snart är allt klart och jag kan börja med finliret...

Fint blir det i alla fall 😊 

Tack lillebror för hjälpen!!! 

Åååå vad snyggt det blir!!!! 

24 år

Idag skulle du ha fyllt 24 år.
Att dö när man är endast 23 år gammal känns inte realistiskt någonstans.
Jag brukar säga att mitt liv började efter 25.
Du kommer aldrig fylla 25.
Så enligt mitt sätt att se på livet så hann ditt liv aldrig börja, på riktigt.

Däremot hade ditt 23 år långa liv ett innehåll som inte kan mätas med mitt liv.
Du har t.ex. sett platser på vår jord som jag bara kan drömma om att få se.
Du levde fullt ut. Det gjorde du. Både på gott och ont.

Jag minns att jag messade dig på din 23-års dag. Du blev glad.
Du tyckte det var kul att bli ihågkommen och uppmärksammad.
Även idag, ett år senare är du uppmärksammad och ihågkommen men jag blir utan gensvaret på gratulationen.


STORT GRATTIS på din dag Anton...jag saknar dej!!!

Å N G E S T !

Ja fy faen alltså, på ren skär svenska.

Tillbaka i verkligheten efter en fantastisk vecka i Turkiet. Jag hade lätt kunnat stanna 1 vecka till. Vi kom hem igår kväll och om vi säger såhär, det blev ingen mjukstart in i vardagen direkt. Min första uppgift ska vara inlämnad idag...och nästa  redan den 4 september. Alltså...det kommer bli en galet tuff höst.

Sakta men säkert har jag i alla fall betat av en del måsten som stod på agendan efter en veckas semester.

I helgen hoppas jag även att Patrik hinner kakla köket :-)


Nej ni, nu ska jag fortsätta med mina måsten....

Jodå här har vi det jävligt gött!!! Solen kanske skiner i Sverige också men alltså inget slår semester där man inte behöver göra ett skit mer än välja sol eller skugga. Maten står serverad och ingen behöver tänka på "måsten". Love IT och kidsen njuter till fullo!!! 

Insomnia!!! 

Klockan ringer typ vid 4 och jag kan inte somna...har slumrat litegrann men that's it. 

Klockan 5 går bussen till terminalen sen går flyget vid 7-tiden...blir en lååååååång dag imorgon (idag). 

När vi kom hit var det mat som gällde ganska omgående och sen lite sista minuten shopping. 

Innan det var dags att krypa till kojs tog vi oss en sängfösare nere i hotellbaren. 

Grabbarna innan avfärd...

Depåstopp i Linde där vi plockade upp Patrik ❤️

S E M E S T E R 

Favvo drinken....

Världens finaste & bästa mamma ❤️

Jag älskar mina semester fina naglar!!! 

Då...2012-08-12 kl: 01.03 

Kom han till Världen...våran fina Elvin, vårat 3:e mirakel ❤️ 

Nu...2015-08-12 kl: 01.03 

Fyller han 3 år

Grattis älskade unge 💙 älskar dej till månen och tillbaka!!! 

Jag vägrar tro att människor föds elaka eller att de finns de som är elaka med flit...spit IT out...om det är något oklart!!! 

Tyvärr börjar jag inse att det kanske är precis så det är. 

Barn vet inte bättre emellanåt men vi vuxna som ska vara förbilder till våra barn, borde inte vi vara på det klara med den biten? 

Detta och att människor verkar ha jävligt svårt att glädjas åt andra är två saker som gör ont att se... 

Jag har inte alltid sagt vad jag tycker till folk när de gjort något bra, fixat frisyren, osv men sen bestämde jag mig för att alltid göra det...det bestämde jag mig för när jag själv fick fina ord sagda till mig från ingenstans. De orden gjorde min dag, säkert veckor och år ;-) men till saken hör att jag blev så jäkla glad så då tänkte jag att då ska jag också börja säga fina saker till folk när jag springer på dem...men detta sitter hårt inne hos många...varför? Vad är det värsta som kan hända? Att någon blir otroligt glad. Är det hemskt och göra någon annan glad? 

Jag älskar att göra människor glada i alla fall. I alla dess former. Pepp, komplimanger, kärlek, omtanke, you name IT! 

Om man aldrig ger kan man heller aldrig förvänta sig något i gengäld...

Mer kärlek till folket, vad har man att förlora?! 

INGET 

Ja, idag sprang jag alltså mitt första lopp! 

Det var absolut inte sista gången. Vilken stämning, så jäkla bra ordnat allting. Ett lopp som verkligen passar ALLA!!! 

Jag var galet nervös innan men helt i onödan...haha...det gick ju som en dans och Nilla klippte till med PB på 5km. Bara en sån sak...tillsammans kan man klara vad som helst. Teamwork!!! 

Nilla sa att jag kunde springa före om jag ville men aldrig i livet...vi skulle springa loppet tillsammans, och det med basta. Det här loppet var helt och hållet just for fun, inget annat. Jag är superstolt över både mig och Nilla, vi gjorde något som vi aldrig trodde vi skulle göra. Delta i ett lopp. Jag trodde inte ens jag skulle klara av att springa 5 km för inte så längesen. Jag har betat av mål efter mål det senaste 3 månaderna, t.o.m sprungit milen. 

Att klara mål är bland det bästa som finns speciellt när det handlar om saker där man är "svagare". Löpning är inte min grej, jag är explosiv så intervaller är mer min sak men min favvo sysselsättning är styrketräning. Så när jag klarar mina mål i just löpning blir jag så jäkla stolt!!! Jag tar mig igenom saker som jag bestämt mig för även om det inte är min "favvo" grej. Tror det kallas finsk sisu eller kort och gott pannben!!! 

Terese & Rasmus var också med och sprang. Ralle killen tog sig runt trots feber. Grymt jobbat!!! ❤️ Tack för en super trevlig och grym e.m. Och tack Christina som höll Engla sällskap! 

Min egna lilla supporter ❤️

Supertrion ❤️

Välkommen träningsvärken! 

Jag vet dock att det är värre imorgon, men jag älskar det. Speciellt den där svidande känslan i rumpan. 

Nu ska jag alldeles strax ta min minsta son till Hfs VC så han kan få bli frisk, men innan det ska jag försöka välja ut en tapet vilket INTE är lätt på något sätt!!! GgggRrrr!!!! Sen måste jag även ta tummen ur och välja kakel...GAH!!! i-lands problem absolut men lik förbannat måste det göras...

Idag ska jag försöka ladda mentalt för kvällens lopp och hur nu det ska gå till vet jag inte...haha! 

Äsch jag tror det kommer bli en grymt rolig tillställning hur som haver...😊 

Hoppas ni där ute får en trevlig tisdag! 

Tjing Tjong! 

Här i Hammarn har vi sjukstuga. Usch, tvi och blä!!! 

Igår natt kom Elvin intassande till oss vid 2-tiden. Het som en kamin var han...idag har han varit hängig och dann. Ikväll upptäckte jag även vit beläggning i halsen på honom så imorgon blir det ett besök på VC. Trist som satan då han precis avslutat en penicillinkur pga av sin klämskada. Stackars lille plutt. 

Det är så jäkla hemskt när ens barn har ont och mår risigt...det skär i mamma hjärtat. 

Vad har hänt annars då? 

Igår rev vi ut köket så nu står jag här i allt kaos. Haha. Lite halvtrist men på torsdag kommer det nya köket så vi kan ju hoppas att det inte dröjer innan det är på plats. Maria & Jimi var här och hjälpte oss och det tackar vi som tusan för såklart. Maria sjasade även ut mig på en löptur, vilket resulterade i PB på 5 km 😊 glad och stolt som fan, såklart. Det kändes skönt även om jag den sista km hade håll nå så in i bomben. Aj aj aj!!! 

Idag har det varit lugna gatan här i Hammarn. Sjuklingen och jag blev ensamma efter lunch då faster Nilla var här och hämtade Emil & Engla. 

Vid 18-tiden drog jag och Nilla till hälsans hus för ett pass funktionell styrka. Så jäkla grymt pass...svetten verkligen dröp. Får se hur mina ben mår imorgon när vi ska springa Color me rad i Örebro...hur som haver kommer det bli grymt kul. Terese var här med nummerlappen och alla attiraljer som man fick med idag. Tusen och åter tusen tack ❤️

Mina spiror och jag är ett grymt team!!! 

I Love you legs...❤️ Keep up the good work...

Hepp googla tapeter & kakel medan jag vakar över sjuklingen...

Natti Natti 

Tack för en supertrevlig och framförallt mysig kväll igår, Terese & Jouni ❤️ 

Jag fullkomligt älskar kräftor!!! I och för sig älskar jag skaldjur överlag...mumma...

Igår var vi alltså hos T och J på lite kräft och badtunnemys. Supertrevligt!!! 

Där satt den!!! 

Japp, nu äntligen fick vi beställningen att stämma så nu återstår bara och se så allt är med när leveransen kommer...wiiiiiii äntligen ett nytt kök!!! 

Som jag väntat, längtat och suktat...såhär med facit i hand är jag glad att jag inte bytt kök tidigare. Alla har väl haft en dröm om ett vitt lantligt kök?!?! Även jag, men jag känner mig själv och jag hade tröttnat...idag är det nästan vitt och lantligt i alla hem och jag menar absolut inte att det är fult på något vis men väldigt vanligt. 

Nu återstår valet av tapet och kakel. Idéerna är många. Patrik och jag är inte riktgt överens heller så vi får se vad det kan tänkas bli. 

Längtar efter att få riva ut hela köket och verkligen börja om på noll. Undra om Patrik tycker detsamma...? Han som får slita med både rivning och uppbyggnad. 

Just ja, sen har jag ju haft min bordsskiva på slipning. Tröttnade på den vita och fula färgen på det, men eftersom det är Patriks farfar som gjort skivan vill jag såklart ha den kvar så då var en uppfräschning enda alternativet och av bilderna jag fått på den så kommer jag bli mer än nöjd!!! Istället för den vita färgen har skivan betsats med en mörk ek ton och sen lackats...för att passa ihop med nya bänkskivan. 

Vad har vi pysslat med annars idag då? Jag har fixat iväg papprena till CSN, klippt gräset, hängt tvätt, plockat av de svarta vinbären, sålt lite saker och jag bara undrar var all energi kommer ifrån? Sen Patrik började jobba i Lindesberg har jag börjat tro att jag haft en lättare variant av depression när han jobbat borta...haha...skämtosido, men allt känns så jäkla enkelt och roligt nu när han är hemma på kvällarna. Vi hinner ju med så galet mycket...ikväll har han målat staket till altanen så förhoppningsvis är det snart helt klart...

LillStuzi: du förstår väl att det snart är dags för rosé bubbel och majbrasa här igen va? Skåp från 1800 kallt brinner bra som fasen tror jag...hahaha!!! 

Just ja, Sara levererade ju en hel del rensade blåbär idag också...underbart!!! Nu ska jag leva på blåbär & kvarg i alla dess former...

Underbara sol! 

Du kan väl stanna ett tag nu? Har lite tvätt som skulle behöva hänga ute. Det går betydligt bättre att avverka tvättberg när man kan hänga tvätten ute...

Ikväll blev det en runda med Maria, Jimi och Patrik. Undebart var ordet!!! Vilken kväll hörrni...

Vi körde mest pwr walk men jag körde några intervaller med jogg/sprint för att höja pulsen en aning. Älskar verkligen att ge allt för att sen återhämta mig snabbt och sen köra igen. Det är verkligen my cup of Tea! 

Jag älskar dessa rundor...den ena rundan är aldrig den andra lik. Imorgon borde jag ta en vilodag säger mina ben och rumpa men å andra sidan så är det ganska skönt att röra på sig när man har träningsvärk, men på slutet av rundan idag fick jag ont i muskelfästet i vänster skinka. Hua!!! Känns som ischias och set är inte skönt. Hade jätte problem med detta när jag var gravid så jag antar att det är lite ansträngt...så vi får se hur det känns imorgon bitti. Klockan är i alla fall ställd så jag ska hinna med en promenad innan jobbet. 

Fasen, måste ju träna lite mer löpning i lägre tempo så jag i alla fall tar mig runt på colour run loppet...

Nej ni, efter allt krånglande med köksbeställningen på IKEA ikväll så är jag helt slut som människa...jäääääsp!!! 

Natti!!! 

Morsning korsning! 

Såhär började jag denna fantastiska måndag...

Att gå 5.15 kändes som en bra idé så fort jag kikade ut genom fönstret. Guuuud vilken fin morgon. Sakta tassade jag upp för att inte väcka de små liven men jag viskade i Englas öra att jag bara var ute och gick om hon skulle undra var jag var. Idag var det en såndär promenad som verkligen satte spår i själen. Tystnad, skog, sol, tankar, glädje, tacksamhet är bara några ord som beskriver morgonen. Och såhär med facit i hand tror jag promenaden har gjort hela min dag. Jobbet flöt på bra...barnen verkar nöjda och tillfreds trots att de fick städa bilen. Haha...när jag frågade var det inte en enda sur min. Halleluhja! 

På jobbet idag fick jag två blomskott av en av mina favorittanter, jag blev så glad att jag nästan fällde en tår. Nu hoppas jag bara att de ska få rötter så jag kan plantera dem. Jag kommer vårda dem ömt...så håll tummarna. 

45 veckor sen...

Jag scrollade igenom lite gamla bilder på instagram...där går att läsa att det är 45 veckor sen, snart ett år sen alltså. Det känns som igår men även som det aldrig hänt. Det gör fortfarande ont och det har inte gått en dag sen den där hemska torsdagen i september 2014 som jag inte tänkt på dig. 

Igår var jag till din grav, din grav, det är väl inte dit jag ska gå för att prata med dig, eller hur? Jag vill ringa, skicka ett sms, träffas på gymmet och inte gå till någon sten men nu är det så...jag pratar i och för sig med dig utan att gå till graven men där känns du så nära på något vis. Det är fint där, bilderna på dig får mig att le under tårarna. Men jag har svårt för gravstenar, jag kan inte placera känslorna, skratten, tårarna, ilskan, frustrationen, sorgen...allt bara bubblar upp i ett enda stort kaos. Det är surrealistisk...overkligt...det känns som en helt annan värld. 

Ibland är jag arg. Så jävla arg. Det hjälper inte att tänka varför men ändå gör jag det. Jag är arg för att det blev som det blev. 

Ingen hade kunnat gjort något annorlunda, så är det. Ett tåg som rusar fram kan ingen stoppa enbart den som kör. Jag hade velat att det skulle se annorlunda ut, men vad hjälper det, vad jag och alla andra vill/ville? 

Såhär är det nu...du är saknad...så in i helvette saknad...vi saknar vidare...funderar vidare...lever vidare...älskar vidare...solen går upp...solen går ner...sekunderna/minuterna/timmarna/dagarna/månaderna/åren kommer passera...och tomrummet kommer aldrig bli mindre. Det är så det är, vare sig vi vill eller inte. 

Jag tänker på dej...jag hör din röst...ditt skratt har jag heller inte glömt! Fina A...

Vila i frid...til we meet again ❤️