Äntligen har jag fått in alla uppgifter i Medicin 1 kursen och väntar spänt på resultaten.
Det får gå som det går nu...men jag hoppas på ett acceptabelt betyg i alla fall. Det kändes bra i alla fall när jag skickade in de sista två även om magen alltid sparkar bakut vid dessa tillfällen. Nu är det som det är och uppgifterna är inskickade. End of Story!
För ett tag sen fick jag mess från finaste Heli om att hon tänkt köra ett tabatapass på hälsan igår. Jag jublade, som jag saknat den kvinnan alltså. Snabbt som ögat fixade jag barnvakt så jag kunde vara med som testpilot på det nya passet...ju närmre gårdagen jag kom ju mer började magen prata sitt tydliga språk, hjärnan speedade på och glädjen byttes ut mot en enorm olustkänsla. Träningsglädjen jag känt angående Helis pass var som bortblåst...den hade bytts ut mot något helt annat. Så är det! Så beslutet igår var enkelt, att inte gå på passet.
Jag hade lätt kunnat åka dit enbart för att träffa Heli men tyvärr drar vissa bra saker även med sig dåliga och dessa dåliga saker undviker jag helst.
Jag är annars i ett ganska skönt flow nu vad det gäller träning. Det jag är sugen på för dagen är det jag gör. Springer, pwr walkar eller gymmar. Trivs som fisken i vattnet av att hänga med fam Persson vilket jag kommer göra en del i sommar. Lugnt, skönt och fridfullt. Här kan jag vara med själv with all my flaws.
Det känns skönt att det finns så mycket kul att se fram emot också. Jag är en riktigt rastlös kvinna. Jag måste ha saker att se fram emot annars blir jag fasen deprimerad. Haha. Skola, jobb och allt annat som vardagen hör till måste ju belönas på ett angenämt sätt. Jag har svårt att jobba, plugga, fixa hemma osv dag ut och dag in utan att ha något att se fram emot. Tur att Patrik och jag är likadana. Nu först ska sommaren ägnas åt jobb. Sen får ju hem pappa Patrik tidigare än väntat också och den överraskningen hade räckt som "belöning" för all evighet. Haha. I augusti åker vi till Turkiet för en efterlängtad semester hela familjen. Ska bli underbart och i vinter smider Patrik och jag lite planer på tu man hand. När skolan äntligen är slut. (ev. läser jag vidare med nån eller några kurser) Men jag är i alla fall färdigutbildad undersköterska i december.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar