Jag skulle ju som sagt va gå hem från Hällefors idag när barnen blivit lämnade i skolan och på dagis.
När jag lämnat av Engla så messade Carina om hon var sinnad att följa med en bit på väg.
Det var hon...
Vi beslöt oss att gå bakvägen hem så vi skulle slippa stora vägen.
Sen kom jag på den briljanta idéen att vi skulle gå genom skogen hem till mig. Jag gjorde exakt samma misstag som för typ 8 år sen men då gick jag med Mathias L. Jag valde en infart för långt bort vilket innebär att man hamnar på fel sida älven. Bitvis fanns inte ens stigar att följa så vi traskade runt där i skogen och jag ska väl vara glad att Carina inte puttade ner mig i älven. Haha.
När vi traskat på och kilometrarna tickat en bra stund kom vi ut exakt där vi började. Haha.
Beslutet blev att gå hem till Carina så hon fick köra hem mig.
Alltså det låter som det bara var bajs med denna promenad men det var det såklart inte. Solen sken, luften var varm, sällskapet perfekt och skogen alldeles fridfull så även om det blev ett gäng fler kilometrar, blötare, sandigare och mer offroad än jag från början tänkt så var det underbart. Vi kommer troligtvis aldrig någonsin kunna gå exakt samma slinga igen...så det är bara att njuta av tanken att vi sett nästintill orörd skog. I alla fall av humans. En hel del älgskitshögar fanns det så de verkar trivas där.
På e.m har jag fått iväg ytterligare en inlämningsuppgift och fått svar från handledaren på en del frågor jag har haft.
Nu känner jag i alla fall att jag är på gång.
Imorgon är det skola igen och en lååååång dag. På lunchrasten ska jag iväg på lite koll...såååå jävla nervös!!! Haha men det ska väl gå bra även där. Sen är det bara att tuta och köra.
My way, the only way ❤️
Det två vackraste flickorna jag känner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar