Amor Vincit Omnia

Happy Face...

ja, för imorgon kan jag säga: 

- imorgon kommer Patrik hem 

och det kära läsare känns mega fantastiskt. 

I förra inlägget skrev jag att jag skulle snöra på mig skorna och bege mig ut på ett intervallpass och ett tag trodde jag faktiskt att jag skulle skita i det, men sen kom det något som jag typ aldrig känner, springsug. 

Så medan det pirrade i benen skyndade jag mig på med kläderna och skorna. 

Jag tycker intervaller är mycket roligare än att nöta km. Det är liksom mer min grej, att ta i så jag spyr under kort tid, snabb återhämtning för att göra samma sak igen. 

När jag kom hem mös jag ner mig i soffan med Engla och tittade på Sveriges Yngsta Mästerkock.

 Det är underbart att ha lite egen tid med henne. 

När pojkarna lagt sig brukar hon och jag alltid mysa till lite TV och prata om allt och ingenting. Det är mycket funderingar i en 7-årings huvud. 

Nu har klockan sprungit iväg alldeles för fort igen. Jag skulle lägga mig tidigt hade jag tänkt men fastnade med lite bankärenden. Konton hit och konton dit. Jag håller på att byta bank och det är ju inte bara. Konton med överföringar måste avslutas, pengar föras över till nya konton o.s.v. men det ska väl ordna sig så småningom. Skönt i alla fall att jag tagit tummen ur rumpen och bytt bank. 

(har varit planerat ett tag)

Men det har inte varit prio 1 liksom, men nu är det i alla fall gjort och det återstår bara lite smådetaljer och sen hoppas jag att det funkar som det ska. 

God Natt kära Läsare...

Skorna är fantastiska...

Ja jo, jag log faktiskt när jag kom hem efter turen. Mest p.g.a att jag aldrig kunnat ana att jag skulle tycka om att springa.