Igår skulle jag jobba delad tur, alltså 7-11 och sen 15.30-22...
När jag kom tillbaka efter rasten för att beta av kvällsskiftet kände jag mig allt annat än pigg.
Tog tempen som visade 37.7 fastän jag tagit alvedon, men jag kämpade på.
Vid 20-tiden var det lönlöst att fortsätta.
Hua hua, yrsel och allmänt "borta" så det var bara att styra iväg hemåt.
Väl hemma däckade jag ganska omgående efter att jag tagit mig en varm dusch.
Imorse när jag vaknade kändes det som ett tåg kört över mig.
Som tur va kom Patriks farfar och körde Englis till skolan och så frågade han om han fick låna Emil en stund.
Så himla gulliga.
Vid lunch kom de med Emil & Englis som de hämtat i skolan.
Jag har verkligen tagit 1 timme i taget idag men hade hunnit fälla tårar 3 gånger innan klockan hunnit bli 14.
Helt orkeslös och minst sagt ostabil idag och bara tanken på att jag missar 2 pass med Heli idag och 15 min med Paolo gör mig gråtfärdig!!!!!
Måndagar måste vara sämsta dagen att vara sjuk på.
Inte nog med feber och elände, tant "1 gång/månad" kom så lägligt idag också och den smärtan är inte så angenäm den heller och INGET hjälper!
Har preppat kroppen med alvedon enligt rekommendationerna men utan framgång.
Bli galen snart!!!
Hoppas verkligen på en bättre dag imorgon.
Tack & Hej för mig!
Life can't always smile at you...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar