onsdag 22 juni 2011

~Osäker & Rädd~

Ja, jag är nog fan lite osäker och rädd,
varför undrar ni kanske...?

Jag är rädd att mina barn ska bli lidande pga Mig och människors åsikter om antingen mig eller Patrik,
hur tänker jag nu...jo såhär typ...
Patrik är iofs en person som nästan aldrig märks eller syns värst mycket, så där är det nog lugnt,
annat är det med hans Fru...
Det är väl inte så nu för tiden (inte lika mycket i hetluften iaf) men det har varit ett jävla hallå kring mig förr i tiden....haha....kan väl villigt erkänna att jag inte är stolt över alla beslut jag tagit, men hade jag inte tagit dem hade jag inte blivit den jag är idag och den jag är idag är jag jävligt glad över att jag blev.
Uj, det blev kanske rörigt, men ni förstår säkert...?
Okej, hur skulle detta påverka mina barn?
Jo, säg att Engla eller Emil gärna vill leka med någon av sina dagis Vänner, och föräldern till denne är en person som jag kanske inte änns känner eller någon jag haft en konflikt med eller värst av allt, föräldern kanske är en såndär som sitter och tjattrar massa skit med andra om bipp bapp bopp...
Hur går man till väga med detta?
Personligen så skulle jag bjuda hit vilket barn/förälder som helst eftersom det skulle göra mina barn glada,
men tänker alla så?
Eller sitter de och suckar och tänker: FAN vill inte....
Detta kan ju tyckas vara helt rubbade funderingar, men så tänker jag i alla fall...
Anledningen att jag gör det är ju solklar...Jag är osäker & rädd för vad andra föräldrar ska tycka.
Inte värst likt mig kanske, men även solen har sina fläckar och mina barn är en öm punkt hos Mig...och jag vill att de ska ha det bästa möjliga, kunna leka med vem de vill, bli kär i vem de vill etc utan att mitt förflutna ska "förstöra" för dem...

Finns mycket mycket mycket mer gällande detta med barn som snurrar runt och självklart vet jag att det inte är någon stor grej egentligen,
men ändå så går tankarna rumt runt ibland...
Allt löser sig såklart med tiden, inge mer med det!

Dessa funderingar har kommit i takt med att Engla pratat om att hon vill leka med vissa Vänner från dagis,
och vilka hon skulle vilja bjuda på kalas etc
Jag har inget vettigt svar till henne riktigt...brukar säga att:
Då måste vi fråga dennes föräldrar först.
Än sålänge har hon nöjt sig med det svaret, men den dagen hon ber mig fråga föräldern då?

När brukar barn börja "leka" med kompisar från dagis, följa med dem hem eller bjuda med dem hem till sig, ha barnkalas för dagis kompisar etc
Jag vill ju inte vara en bidragande del i att barn känner sig utanför så därför låter jag inte Engla välja vilka som ska komma på kalas (från dagis) ännu,
tänk om hon väljer halva dagis gruppen och sen pratar de om kalaset på dagis,
då kanske de andra känner sig utanför och blir lessna och undrar varför inte de va bjudna...hemska tanke!
Så hittills har Englas kalas bestått av släkt såklart och Vänners barn som hon umgåtts med utanför dagis.



Alla ska få vara med!

3 kommentarer:

  1. Du e långt ifrån ensam om alla dessa funderingar kan ja säga...men man hoppas ju att alla växt upp o lagt "tonårsdramat" bakom sig...

    När du fått svar på dom här kalas frågorna kan du väl informera mej så ja vet hur ja ska ta itu me de sen...=)

    Kraam

    SvaraRadera
  2. Hm har aldrig tänkt den tanken på det viset var absolut det största svarta fåret själv här i Hfs när jag var yngre men ser på mig själv som den jag är idag istället visst ångrar jag väl saker jag gjort innan men hade jag inte gjort dem så kanske jag inte skulle vara den jag är idag. Tror de flesta lägger det som hänt när man var yngre bakom sig när man blir förälder man tänker på ett annat sätt då. Mina barn har lekt med barn jag aldrig hade trott de skulle få leka med pga mitt förflutna och jag har till och med pratat med föräldrarna så jag tror inte det blir något problem :) Ang vilken ålder de börjar leka med andra barn osv då är det så himla olika från barn till barn.

    SvaraRadera
  3. Älskade vännen !!! Dom som inte kan se dig för den goa och underbara människa du är har helt enkelt inte kommit in i vuxenvärlden ännu...så enkelt är det<3 Du är en underbar människa på alla sätt och vis och dina barn kommer vara SÅ STOLTA över att ha en sån hjärtlig mamma som alltid sätter familjen som nr 1 i alla lägen<3 vet många som verkligen skulle se upp till dig och leva som du vännen .

    Det med kalas är jag också splittrad över, känner nog mest att det får bli kusiner,familj och bästa kompisen. För man är ju så rädd som du säger att andra barn ska bli ledsna över det. Och det är ju inte det man vill <3 kramar till er

    SvaraRadera