Amor Vincit Omnia

Det närmar sig 6 månaders dagen.
Ibland kommer det över mig som en käftsmäll att du är borta.
Inte bara på en lång resa...en evig resa!
Det är vissa tillfällen som får mig att le och tänka men sen försvinner leendet pga det uppenbara. Du är borta.


Torsdagen den 18 september 2014 känns som igår. Jag kan spela upp hela dagen i mitt minne. Allt sitter där som om det vore rykande färskt.


Antar att detta blir mer påtagligt när jag själv är downunder.
Även glada dagar dyker du upp från ingenstans men de dagarna ser jag det på ett annat sätt. Det är lättare då.


Hoppas du har det bra där du är! För visst är det väl så att det finns något mer...det måste det göra.


Until we meet again...