Jag tror inte det...
Man kan känna den där känslan åter och åter igen,
känslan av att äntligen träffa Livet som man bara fantiserat om i 9 månader.
Det är något visst med förlossningar och det där första dygnet.
Man vill liksom frysa tiden...
Sen kommer det såklart oändligt med tillfällen som man skulle vilja frysa ;)
Men det är något visst med dag 1
Och tänk
Det känns lika underbart varenda gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar