~Free as a Bird~

Jag känner mig fri, fri som en fågel.

Jag läste ett blogginlägg för ett bra tag sen, kan ha varit KG´s...
Där skrev hon om människor som man inte riktigt vet var man har, ibland hälsar de och vill ha långa diskutioner nästa gång man stöter på varandra så tittar de i backen eller morsar lite hastigt bara...
Själv har jag en teori gällande dessa människor, men det är inget jag tänker predika om här på bloggen.
Utan istället väljer jag att alltid morsa på dem trots att de väljer att glo ner i backen.

Jag har även svårt att för tillfället veta vilka som egentligen är mina Vänner, eller egentligen vet jag ju innerst inne vilka som ALLTID skulle finnas där, i vått och torrt.
De är väldigt få men jag är otroligt lycklig över att ha dessa i min närhet.
Ibland gör det ont i Hjärtat och tänka på vissa och inse att det antagligen ALDRIG kommer bli som det va eller som man skulle vilja att det va...och det av många anledningar.

2 personer som jag verkligen vill höja till skyarna är C.S och S.H,
människor som jag egentligen inte har umgåtts med eller pratat med så mycket de senaste åren
(S.H lite då & då med tanke på jämngamla barn, C.S har jag ju ett förflutet ungdomsliv med),
men som ändå har varit/är helt underbara och omtänksamma.
Har kunnat prata o ventilerat det mesta med dessa två...
Inte en sekund har jag behövt känna att, kan jag säga det här? och vara misstänksam var det hamnar härnäst,
och jag hoppas att min magkänsla har rätt gällande dessa två ;)
För jag gillar dem skarpt!!!

Detta kom över mig i Söndags på Mollies dop,
alltså vilka som är Vänner & inte...jag har själv blivit jätte besviken just pga av brist av intresse från s.k Vänner...Englas dop saknades en Vän, min Möhippa saknades samma Vän etc ni fattar...besvikelsen blev för stor helt enkelt.
Det är såna här tillfällen som får en att öppna ögonen...
I alla fall mina...
Hur ont det än gör och hur ledsen man än är, så blir det bäst i längden, annars smygdrar relationen massa energi som kunde gått till något mycket bättre & roligare.
Jag vill inte känna besvikelse pga av Vänner, jag vill känna GLÄDJE!

Nu till något roligare, Emils dop ska ju planeras inom kort, den här gången blir det ett litet gemytligt dop.
Det blir här hemma i trädgården som det var när Englis döptes.
Hoppas på lika fint väder denna gång.
Ska väl ta och se över Panduros sortiment och börja knåpa inbjudnings kort =) alltid lika roligt!
Typiskt att jag tappat bort adressen till stället som gjorde special servetter (med namn o bild) men google kanske löser det problemet åt mig.
Tårtor tar jag nog och beställer från samma som gjorde Englas 3 års tårta om inte Farfar Olle är sugen på att göra dem.
Han gjorde Englas doptårtor...de blev super fiiiina!
Det är mycket pyssel med dop, tur Mami gillar pyssel så jag har lite hjälp.