fredag 17 december 2010

~Fredag~

Jag mår väldigt konstigt,
började lite smått igår tror jag...
Huvudvärk, konstig i magen, lite illamående, men ändå inte som magsjukan?!
Får väl se om det kommer nån spy attack eller om det bara är tillfälligt.

I e.m kommer iaf Patrik hem och det känns underbart skönt.


2 kvällar i rad har jag verkligen haft svårt att somna,
jag har legat och funderat på förlossningen, inte att jag är nervös eller rädd, men på allt det runtomkring,
vilka som ska göra vad och lite så.
Det ska ju trots allt kännas bekvämt att ha andra människor i sin närhet om Patrik inte är hemma.
Funderar fram o tillbaka,
men jag tror jag har en plan nu iaf...och jag tror även min magkänsla har talat om för mej vilka jag vill ha i min närhet i väntan på Patrik.
Vill ju att Englisen ska ha den bästa omvårdnaden under tiden vi är på BB också.
Tanken är (beroende på tidpunkt) att Patrik iaf ska åka hem till henne så snabbt som möjligt och sen komma in till oss på BB.
Det viktigaste är iaf att vi 4 får lite egen tid innan det blir massa ståhej kring allt.


Hur har ni gjort, ni som redan haft barn o det kommit syskon?

1 kommentar:

  1. Vi har för det första alltid fått se till att det finns tillgänglig BB-chaufför (även om det blev lite bråttom sist så vi fick ringa ambulans o Jonas fick komma efter). Vi har ju ingen bil o Jonas har inte ens körkort ;) Sedan har vi ju turen att ha stora barn här hemma som kunnat passa de mindre då vi åkt in =) Jonas har åkt hem till de andra efteråt (utom då vi fick Elsa) och sedan har vi inte setts förrän jag o bebisen kommit hem igen. Låter kanske jättekonstigt att varken Jonas eller barnen hälsat på (hänt nån enstaka gång bara) oss på BB men det har varit den bästa lösningen för oss. Dels så blir det bökigt att ordna med skjuts, två bilar, och dessutom så skulle ett besök garanterat göra att jag direkt skulle följa med dem hem eftersom jag inte skulle klara av att skiljas från dem en gång till ;) Så det har varit vårt val. Vi får se hur det blir den här gången...jag hoppas bara att det inte går lika fort som sist och att vi hinner in, tillsammans! Å inte gärna på nyårsafton, för då vill nog de större barnen inte va barnvakt, haha.

    SvaraRadera